Dagen ägnades för min del åt Bryssel med anförande på European University Association som hade en konferens om uthållig finansering av universitet och forskning.
Mitt anförande handlade om behovet av starka universitet i det europeiska kunskapssamhället, med ett ökat oberoende för att kunna ge ett dynamiskt bidrag till mångfald och nytänkande, om att EU under de kommande 10 åren bör tredubbla sina forskningsanslag.
En utgångspunkt för de förändringar som jag drev igenom i samband med det sjunde ramprogrammet var förenklingar, mindre rapporteringar och förtroende för universitet som har funnits i hundratals år. Därför drev vi också igenom en schablonersättning för universitetens indirekta kostnader för europeiska forskningsprojekt, för att underlätta och göra det enklare.
Nu har universiteten antagit den utmaning som också låg i beslutet om schablonersättnignen, nämligen i att efter tre steg övergå till full kostnadstäckning för redovisade indirekta kostnader. För min del var ett viktigt syfte med denna dag att få en återkoppling kring hur förenklingarna har slagit i genom i verkligheten. Det finns för att diskutera den framtida europeiska forskningspolitiken inga bättre att diskutera med än de europeiska universiteten. De borde få den självständighet som bäst skulle ge dynamik och akademisk utveckling.