Ibland betyder ett namn allt. I det här fallet har namnet Sergej Magnitskij varit synonymt över hela världen med hur man bekämpar brott mot mänskliga rättigheter på 2000-talet. Hans uppoffring gjorde ett starkt intryck på förkämpar för mänskliga rättigheter jorden runt. Lagar som stiftats och getts hans namn har medfört allvarliga konsekvenser för personer i hela världen som kränkt mänskliga rättigheter.
Sergej Magnitskij var en rysk jurist som offrade sitt 37-åriga liv när han tog sig an korruptionen i Putins regim. Det som hände när den ryska regeringen försökte sopa igen spåren efter mordet på honom blev till en global symbol för straffrihet och kleptokrati. Det är därför som nyheten om Magnitskijs heroiska självuppoffring spreds över alla gränser och talade till alla överallt.
Magnitskijlagarna, som leder till visumbegränsningar och frysta tillgångar för dem som kränker mänskliga rättigheter, har blivit sinnebilden för kampen mot straffrihet och kleptokrati i hela världen. På 2000-talet förekommer många angrepp på mänskliga rättigheter för personlig ekonomisk vinning. Ett av de mest effektiva sätten att skapa följdverkningar är därför att sikta in sig på dessa människors förmögenheter placerade utomlands och på deras resande.
Det kan inte få råda någon straffrihet för generaler i Myanmar som förföljer Rohinjas eller för vapenhandlare som bryter embargot mot vapenförsäljning till Sydsudan, eller för våldtäktsmännen i Centralafrikanska republiken eller för dem som mördade journalisten Jamal Khashoggi.
Det kan inte få råda någon straffrihet för generaler i Myanmar som förföljer Rohinjas eller för vapenhandlare som bryter embargot mot vapenförsäljning till Sydsudan, eller för våldtäktsmännen i Centralafrikanska republiken eller för dem som mördade journalisten Jamal Khashoggi.
Det är därför som tanken på en Magnitskijlag, som väcktes av en rysk horrör, nu är en global tanke. Folk som kränkt mänskliga rättigheter i Saudiarabien, Nicaragua, Sydsudan, Myanmar och många andra länder är redan föremål för sanktioner enligt Magnitskijlagar i sex länder: USA, Kanada, Storbritannien, Estland, Lettland och Litauen.
Nu måste vi ta nästa djärva steg. Vi måste stifta en Magnitskijlag för hela EU. Redan 2014 föreslog EU-parlamentet visumförbud och förmögenhetsfrysning för dem som var ansvariga för mordet på Magnitskij. Endast ett fåtal länder tog upp detta förslag. Europeiska rådet lyckades inte agera, men nu börjar detta initiativ äntligen få gehör.
I somras formulerade den nederländska regeringen ett konkret förslag som nu är på remiss hos alla EU-länder. Här föreslås just det som behövs, möjligheten att besluta om globala sanktioner – med ett skriande undantag. Den nederländska regeringen har ännu inte döpt lagen efter Magnitskij. De hävdar att Magnitskijs namn på något vis gör det svårare att lotsa förslaget genom EU-apparaten eftersom några EU-länder har sympatier för Ryssland.
Vi tror att våra EU-medlemmar är starkare än så, att de inte skulle lägga sitt veto mot en lag om mänskliga rättigheter bara för dess namns skull utan kommer att anta den därför att de stöder mänskliga rättigheter i hela världen. Vad än förhandlingarna leder till kommer vi alltid att kalla den Magnitskijlagen.
På måndag, den 10 december, ska europeiska utrikesministrar träffas för att diskutera förslaget från Nederländerna. Det är därför som vi parlamentariker och lagstiftare från 18 EU-länder vädjar till våra regeringar att stärka EU:s ställning som en fyrbåk för mänskliga rättigheter och internationell rätt. Vi vädjar till våra regeringar att de ska rösta för en europeisk Magnitskijlag som har ett globalt perspektiv.
Vi vädjar till dem att hedra Magnitskijs namn och bekämpa straffrihet i hela världen. Vi kan inte tänka oss ett bättre sätt att fira Mänskliga rättighetsdagen och 70-årsjubileet för Deklarationen om mänskliga rättigheter.