Det ena handlar om Rysslands växande militära hot och regimens användning av lågintensiv krigföring mot sin omvärld. Under lång tid kunde Putin upprusta och även invadera andra länder – Georgien – utan att väckarklockan ringde. Föreställningen om att väpnade angrepp mot Sverige kunde uteslutas satt fast av det enkla skälet att det förenklade både budgetpolitik och det politiska livet i övrigt.
Det hjälpte inte hur mycket mer aggressiv Putin blev mot omvärlden, hur mycket han underminerade den då existerande men svaga ryska demokratin. Hoppet om att det inte var som det såg ut var starkare. Det yttrade sig i naiv tilltro till ryska generalers löften om att man inte alls blickade mot Europa och Norden, utan österut.
I dag finns det en insikt om att Ryssland under Putin är ett hot. Insikten kom efter Rysslands invasion av Ukraina, det fortsatta kriget i landet och krigföringen på diktatorns Assads sida, tillsammans med den omfattande upprustningen, som blev uppenbar redan för 20 år sedan.
Det andra som förändrats är insikten i att Kina är ett hot mot alla demokratier som hävdar försvaret av mänskliga rättigheter. Kina opererar i en ny säkerhetspolitisk miljö, där globaliseringen har upphävt avståndens och gränsers betydelse. Cyberkrigföring, industrispionage, strategiska företagsköp och ekonomiska hot om blockader i den internationella handeln kan riktas mot länder över hela världen. Samtidigt riktas rent militära hot mot grannländerna, som Taiwan.
För tankesmedjan Frivärld, som den 28 oktober firar sitt tioårsjubileum, har det varit en avgörande viktig uppgift att belysa de nya hoten mot det öppna samhället.
Ryssland är ett militärt hot med avsevärt våldskapital som berör hela Europa. Tack vare Putinregimens energipolitiska inriktning har man byggt upp ett europeiskt beroende till rysk naturgas, något som vi idag ser de uppenbara konsekvenserna av. Militärt behöver Europa USA för att kunna möta väpnade hot. Men EU måste likväl inom ramen för Nato ha en större militär förmåga och agera som bas till en motståndskraft mot desinformation, ekonomisk krigföring och cyberattacker.
Hoten från Kina måste bemötas gemensamt och globalt. Varje stat och individ ska ha rätt att kritisera förtryck av människans universella rättigheter. Frihandeln är inte fri om den används för aggressiva säkerhetspolitiska syften. Kina måste respektera den internationella ekonomins spelregler och krav, samtidigt som de måste ta konsekvenserna när det gäller investeringar och företagsköp som används som hot mot demokratin.
Frivärld har som en av sina främsta uppgifter att visa och analysera de hot som vårt land möter dagligen. Vi bidrar kontinuerligt till debatten om den ryska militära förmågan och lyfter fram hur Kina försöker tysta kritiker och använda ny teknologi för att härska över andra. Det är en förutsättning för att vi ska kunna möta den nya tidens hot.
Europa och EU är och förblir en avgörande viktig förutsättning för att kunna möta alla de hot som inte är militära, utan som riktar sig mot samhälle, företag och forskning. EU måste fokusera på det som måste göras just nu, och inte bara på den framtida utformningen av samarbetets beslutsstrukturer.
EU ska eftersträva en gemensam försvarspolitik, viljan att forma ett starkare europeiskt ben i Nato, en geopolitisk vilja att globalt stå starkt genom att bli ett centrum för frihandel, samt eftersträva utveckling av fler frihandelsavtal och en konkurrens som ger Europa styrka och kapacitet att vara en global ledare.
När krigföringen sker i den grå zonen mellan krig och fred måste våra samhällen stå starka. Det kräver ekonomisk styrka och politisk vilja att gemensamt stå emot dessa hot. Det är dags att svensk Europapolitik utvecklas till att möta dessa utmaningar. Ska EU stå starkt i försvaret av demokratin måste vi stå starka globalt. Det kräver ett Europa som vänder sig utåt, och inte inåt i tron att man kan vara sig själv nog.