EU drivs inte isär av de utmaningar vi nu möter. De politiska konflikterna blir däremot tydligare när utmaningarna skärper kravet på en gemensam politik.
Nu handlar det åter om de ultimativa frågor som har format dagens EU, när det på 1950-talet handlade om de allra första stegen mot en union, när dagens fredsordning formades efter järnridåns fall under 1990-talet och när vi med den stora utvidgningen 2004 kunde förena väst med öst i ett Europa.
Det gäller Rysslands krig i Ukraina och dess aggressionspolitik mot andra länder. Det hotar Europas fredsordning och är en krigföring i en vidare form som syftar till destabilisering och som riktar sig mot demokratiskt samarbete mellan Europas nationer.
Det handlar om flyktingarna som kommer till Europa för att vi har den öppenhet, frihet och säkerhet som de saknar i sina egna samhällen. Det är inte den egna fattigdomen de flyr utan sina länders fattigdom orsakad av förtryck, statligt styrda ekonomier och korruption. De kommer från där globalisering och öppenhet inte har nått.
Vi ser det i Syriens inbördeskrig och i Daesh brutala krigföring mot människovärdet och det öppna samhället, som nu också drabbat Europa. Där finns samma gemensamma nämnare som för flyktingarna. Terrorismen och den religiösa extremismen får sitt syre i den fattigdom och ofrihet som slutna samhällen, statligt styrda ekonomier och diktaturer ger.
Det är en vänstermyt att extremismen och hatet växer fram på grund av sociala orättvisor i globaliseringens öppna ekonomier. Den växer fram i fattigdomen och hopplösheten i Afghanistan, Syrien, Irak, i Hamas styrda Gaza och i Hizbollahs Libanon där vare sig globaliseringen eller friheten har nått.
Hoten mot Europas öppna samhällen kommer inte från brister i svenska skolors demokratiundervisning, det kommer från våldet och hatet som växer fram i förtryckta och fattiga samhällen. Det ställer nya och större krav på att vi gemensamt försvarar de värden som ligger till grund för EU. Människor som flyr ska i Europa se ett civiliserat samhälle som lever upp till sina humanistiska värderingar.
Attacken i Paris var ett led i samma krigföring som sker i Syrien, Irak liksom i Mali och överallt där dessa mörkrets krafter kan slå till mot demokrati och människors lika rättigheter.
Det är bara genom att vi kan bryta de framgångar som de har vunnit där som vi kan vinna den ideologiska debatten i våra egna samhällen. Våra ord om demokrati och frihet får trovärdighet, betydelse och respekt först om vi visar att vi menar allvar och tar strid för dem.
Det handlar om koordinerad underrättelseverksamhet, om polisiärt samarbete, om gemensamma militära insatser för att bekämpa Daesh – och dem som förråder vårt samhälle genom att ansluta sig – i sin krigföring och i sina ledningscentraler. Vi måste göra det gemensamt, annars kommer terrorn och hoten drabba varje enskilt land, ett efter ett.
Samtidigt måste Ryssland fortsatt mötas av en gemensam sanktionspolitik så länge man inte accepterar internationella regler och Minsköverenskommelsen. För att EU ska kunna stå starkt gentemot Ryssland krävs en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik med beslut om gemensamma sanktioner och ett kompromisslöst stöd till de mest utsatta medlemsländerna.
Lägger vi utöver dessa utmaningar också att en global klimatpolitik bara kan uppnås genom europeiskt samarbete, att ett transatlantiskt investerings- och frihandelsavtal mellan Europa och USA bara kan förhandlas genom EU, att den ekonomiska krisen kräver gemensamma reformer som gör världens största ekonomi till en globalt ledande marknad, ser vi att de politiska konflikterna är ett uttryck för att kraven på en gemensam politik är större än någonsin.
Det är öppenheten som besegrar slutna samhällen, fri handel som besegrar fattigdom och en stark gemenskap som kan värna oss mot hoten vi möter. Frågan är inte om vi ska driva isär utan om hur vi ska bli starkare genom att hålla samman.
Gunnar Hökmark, delegationsledare moderaterna Europaparlamentet