Om mindre än ett år är det val till Europaparlamentet och om lite mer än ett år till Sveriges Riksdag liksom till kommuner och landsting. I båda fallen kommer valen handla om vilken färdriktning vi vill det svenska samhället ska ha. Europeisk politik är en del av hur Sverige formas och i svensk politik formar vi inte bara vårt svenska samhälle utan bidrar också till det europeiska samhällets utveckling.
Den inre marknaden ger svenska företag några av deras mest grundläggande förutsättningar. Konkurrensen över gränserna har gett inte bara billigare livsmedel (faktiskt, även om vi nog aldrig tycker det när vi har varit och handlat!) utan också flygresor, telefonsamtal, varor och tjänster som präglas av mycket större mångfald och lägre priser. Det är naturligt för de flesta svenska studenter att i alla fall fundera på om man ska studera någon annanstans i EU eller om man ska ta ett jobb där.
Vår miljölagstiftning och vår klimatpolitik är en del av en gemensam europeisk politik av det skälet att inget land kan göra nog och alla måste ta ansvar. Våra banker är gränsöverskridande och beroende av varandra och måste möta samma regler om vi ska kunna ha både stabilitet och öppenhet. En bank som krisar i Danmark kan nämligen leda till bankkris i Sverige och omvänt. Vår ekonomi är integrerad med andra europeiska länders ekonomi. Går det dåligt i Europa går det mindre bra för Sverige, därför är det viktigt med en politik över hela Europa som gör att våra länder kan bli delar av en ledande global ekonomi.
Det är dags att vi slutar blanda ihop diskussionen om EU med vilken politik som ska föras i Europa. EU är ett samarbete som innebär öppna gränser, ett gemensamt ramverk som säkrar både demokrati och rättsstat och därmed ger europeiska medborgare möjligheter och en frihet som annars aldrig hade varit möjlig. Länder har kunnat träda ut ur diktaturens historia och skugga och bli till en del av ett levande, öppet, demokratiskt och fredligt Europa som präglas av en större säkerhet än någonsin tidigare. Det finns inget att vara skeptisk till i detta om man inte just är emot öppna gränser och människors frihet.
Men en annan fråga är vilka beslut som vi gemensamt fattar. Lika självklart som det är för mig att det är bra att vi kan fatta gemensamma beslut, lika självklart är det att det är upp till den demokratiska processen att avgöra hur de besluten ska utformas. Vilken väg vi ska välja. Ingen kan i en demokrati säga hur besluten kommer att se ut eftersom det är demokratiska val som bestämmer.
Det är inte EU´s fel när vi tycker att det blivit dåliga beslut. Det är som att säga att det är demokratin det är fel på när besluten går oss emot. Lika lite som det är Sveriges fel när vi ogillar besluten, lika lite är det vår gemensamma förmåga att fatta beslut som ska lastas för de dåliga besluten. Det är alltid de som fattar besluten som bär ansvaret, inte demokratin, inte Sverige eller Europeiska unionen.
Nu går vi till val om knappt 9 månader för att forma en politik som kommer att beröra Sverige liksom andra europeiska länder samtidigt. Jag vill att den politiken ska handla om att göra Europa öppnare, för människor och för nytänkande. Jag vill att svenska företagare ska kunna se hela EU som sin hemmamarknad och att vi reformerar den europeiska ekonomin så att den kan bli globalt ledande. Jag vill att vi ska satsa mer på forskning och utveckling men också på att vi ska bli världsbäst på mobilt internet och bredband eftersom vi vet att det är avgörande för vår konkurrenskraft. Jag vill att vi ska vara öppna gentemot vår omvärld med en fri handel och att vi gentemot våra grannar ska agera för demokrati istället för att se mellan fingrarna på en utveckling som hotar demokratin.
I alla dessa frågor har vi samma politiska motsättningar som i den gamla vanliga svenska debatten. Detta är en del av den nya svenska debatten eftersom vi är en del av ett EU som fattar gemensamma beslut om hur våra samhällen ska se ut. Hade vi inte haft den möjligheten hade någon annan fattat besluten åt oss. Jag hoppas att vi under de kommande månaderna talar mycket mer om hur Europa, och Sverige, kan förändras än om hur den offentliga strukturen inom EU ska se ut. Om EU är vi rätt överens de flesta i Sverige men inte om vilken politik som ska föras. Det är demokrati.
Gunnar Hökmark