En beskattningsrätt för EU är populär bland de politiker som anser att man är mer Europavän om man centraliserar makt över beslut från Europa till Bryssel. Det skulle underminera de viktiga budgetprioriteringar som varje medlemsstat måste göra mellan sjukvård, forskning, skola, försvar och pensioner. Pengar som används bättre till polis och rättsväsende eller till social trygghet skulle riskera att användas för olika mer eller mindre viktiga utgiftsområden på europeisk nivå.
Skatteunderlaget skulle försvagas samtidigt som risken finns för ökade underskott i medlemsstaternas offentliga finanser. Så länge en EU-skatt inte möts av en bredare skattepolitisk debatt skulle det leda till skattehöjningar vid sidan av den debatt som finns i varje medlemsstat.
När EU-kommissionen nu på nytt vädrar intresse för EU-skattelagstiftning motiveras det med att man vill bekämpa skatteflykt. Men det vill även de regeringar och myndigheter som har ansvaret i dag och det görs ständigt. Däremot åtgärdas inte problemet genom att höja skatter för företag och investeringar i Europa, utan det skulle tvärtom drabba företag och investeringar i Europa som redan tillhör de högst beskattade i världen.
Internationellt finns redan ett samarbete som syftar till att motverka och bekämpa skatteflykt. OECD har gemensamma regler och riktlinjer som bör gälla i Europa och för Sverige, liksom i andra delar av världen. Då blir det lättare att bekämpa skattefusk. Det blir det inte av att EU inför sina egna regler utan hänsyn till att olika medlemsstater har olika behov och olika politiska lösningar.
Socialdemokraterna har tyvärr då och då av symbolpolitiska skäl hållit öppet för EU-skatter. I Europaparlamentet har de röstat för gemensamma bankskatter och koldioxidskatter. Det har inte lett någonvart eftersom parlamentet inte bestämmer över dessa frågor, men det skapar en politisk agenda som riskerar att steg för steg göra skattefrågan till en EU-fråga.
Frågan om hur Google och Apple ska beskattas avgörs i varje enskilt land. De betalar skatt för sina anställda och deras produkter, och tjänster beskattas när de säljs. Detsamma gäller Ericsson och alla svenska företag. Där företagen har sina huvudkontor och sitt säte betalar de utvecklingskostnader och skatt på det värde som skapas där. Där de har sina bolag beskattas deras bolagsvinster. Om de flyttar pengar på ett sätt som strider mot internationella regler eller mot nationell lagstiftning är det upp till nationella myndigheter att samarbeta och agera. Det underlättas inte av att vi fattar beslut om skatter i Bryssel och Strasbourg.
Nu är det viktigt att Sverige tillsammans med andra länder säger nej så att det står klart att det inte finns något utrymme att gå vidare. Av samma skäl är det viktigt att Sverige säger nej till att den sociala pelaren ska innehålla lagstiftning som binder medlemsstaterna till offentliga utgifter som kräver nya skattepengar.