Hoppa till innehåll

EU behöver budgetreform istället för överbud

I dag presenterar EU-kommissionen förslag till en ny långtidsbudget. Det kommer ta lång tid innan det blir till en budget. Förslaget är nämligen baserat på den felaktiga föreställningen att Storbritanniens utträde, och bortfallet av en nettobidragstagare, ska täckas av ökade avgifter samt att budgeten ska fortsätta formas utifrån de strukturer som formats sedan decennier tillbaka.

Förslaget till långtidsbudget är i själva verket en missad möjlighet till den stora budgetreform som EU har varit i behov av under lång tid. De gamla utgiftsstrukturerna gör att jordbruket dominerar – vilket i sanningens namn ska sägas beror på att det är detta utgiftsområde som medlemsstaterna helt och hållet har överlåtit till EU – medan den nya tidens ekonomiska utmaningar är underfinansierade vad gäller allt det som kan göras på gemensam europeisk nivå, inte minst vad gäller forskning och innovationer samt för en digital agenda som gör oss ledande i den moderna informationsteknologin, inklusive 5G och artificiell intelligens.

Gemensamma gränser kräver satsningar i dag som inte var behovet för 20 år sedan. Regionalpolitiken måste inriktas på de fattigaste regionerna och på infrastrukturprojekt som ger tillväxt och lyfter hela Europa. Transeuropeiska nätverk är ett exempel som binder samman och stärker EU globalt. Flyktingfrågor, grannskap och utrikespolitik är avgörande. Försvar och säkerhet måste prioriteras framför uppgifter som bara kommit till, från stöd till musik till de befängda interrailkorten. EU måste prioritera. En budgetreform nu skulle innebära en budgetering som utgår från dagens viktiga uppgifter istället för de uppgifter och utgifter som bara följer med vad som tidigare varit viktigt eller på det politiska modet.

Den svenska budgetdebatten måste nu fokusera inte bara på hur mycket vi ska betala till EU utan också på vilka uppgifter som vi anser det viktigt att EU kan fullgöra. Det är mycket. Bara den myndighetsutövning som växt fram för att upprätthålla den inre marknaden är ett sådant exempel, som avlyfter nationella myndigheter. Vi vill ha en ökad försvars- och säkerhetspolitisk samverkan. Vi anser det viktigt med en gemensam flyktingpolitik och därmed också en förmåga att upprätthålla gränskontroller. Miljö- och klimat kräver gemensamma utgifter för att alla ska kunna nå målen. Europeisk forskning har ett mervärde inte minst för Sverige. Digitaliseringen genom gemensamma åtgärder ska vara utgifter ovan på nationella investeringar, i syfte att uppnå harmonisering och koordinering. Regionalpolitiken måste bli vassare och framtidsinriktad.

Detta kan uppnås genom prioriteringar. Mindre jordbruk och mindre regionalpengar till rika och utvecklade regioner. Mindre kulturprojekt och färre myndigheter med verksamheter som medlemsstaterna ska ansvara för. Mer inriktat på det som är gemensamma projekt som ingen annan kan utföra. Allt detta kan utföras inom ramen för de finanser som i dag är ramen.

Nu är tid för en budgetreform. Inte för överbud som sänker kommissionens anseende och skapar nya motsättningar inom unionen. En EU-budget för en ny tid. Efter Storbritannien men inför de globala utmaningarna.