Europeiska unionen har nära 25 år av en mirakulös utveckling bakom sig: Järnridåns fall, den inre marknadens framväxt och utvidgningen till dagens 28 medlemsstater. Detta har bidragit till ett friare, öppnare och fredligare Europa än någon generation européer tidigare har upplevt.
Ett betydande problem som dock kvarstår och som dessutom på goda grunder leder till frustation och kritik av EU är byråkratin och regelmassan samt en upplevd och verklig ”lägga sig i”- mentalitet från det som ofta beskrivs som ”Bryssel”.
Under nästa mandatperiod måste därför kampen mot byråkrati och överreglering vara ett för EU och inte minst EU-kommissionen överordnat mål. I början av mars antog European People’s Party (EPP) – den europeiska partigruppering där Moderaterna ingår – på mitt initiativ en resolution om striden mot byråkratin som en del av sitt valprogram inför valet till Europaparlamentet den 25 maj.
EPP ställer nu som krav att när den nya kommissionen utses senare i år skall en av dess vice ordföranden ges som sin arbetsuppgift att inom alla områden jobba för avreglering och minskad byråkrati. En kommissionär och tillhörande direktorat som lägger all sin energi på att utvärdera och bedöma det fortsatta behovet av befintlig EU-lagstiftning inom alla andra kommissionärers områden. En avregleringskommissionär om man så vill.
Nya lagar ska underlätta för friheterna
EPP ställer nu också krav på att all ny EU-lagstiftning ska förses med så kallade ”sunset clauses”, det vill säga att det från början sätts ett datum för när lagstiftningen ska upphöra att gälla. På så vis måste lagstiftaren löpande ta aktiv ställning för en lags fortlevnad vilket leder till att gamla och inte längre nödvändiga lagar och regler fasas ut .
För det tredje slår EPP nu också tydligt fast att all ny lagstiftning måste syfta till att underlätta för de fyra friheterna, det vill säga rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital över gränserna. Därigenom sätter vi den inre marknaden och rörligheten för människor och idéer främst för reformarbetet inom EU.
Avregleringskommissionären ska ha mandat att ta nationella myndigheter och regeringar till domstolen om de implementerar gemenskapslagstiftning på ett sätt som leder till överreglering. Det skulle innebära en ständig motmakt mot de nationella byråkratier som också har en tendens att vilja detaljreglera. Det är nämligen långt ifrån alltid politiker och byråkrater i Bryssel som ger upphov till krångliga regler. Ofta är det också övernitiska tjänstemän i de nationella myndigheterna som tolkar EU:s lagstiftning. I en rapport från 2009 beräknade EU-kommissionen att så mycket som 32 procent av alla kostnader associerade med EU-reglering kom från just denna typ av ”övertolkning” från nationella myndigheters sida.
Dåliga på att genomföra direktiv
På omvänt sätt är det viktigt att medlemsstaterna inte genomför EU-lagstiftningen i för liten utsträckning. Ett exempel är tjänstedirektivet som syftar till att etablera en genuin inre marknad för tjänster. Många medlemsstater, däribland Tyskland, har varit alldeles för dåliga i att genomföra direktivets föreskrifter i nationell rätt. En studie från den brittiska regeringens Business Taskforce från oktober 2013 visar att EU:s BNP skulle öka med 1,8 procent om tjänstedirektivet implementerades fullt ut. Här måste EU-kommissionen bli tuffare i sina krav på medlemsstaterna så att vi får samma regler överallt och därmed en minskad regelbörda totalt sett.
Med detta som medel kan vi under nästa mandatperiod göra den inre marknaden verklig för varje arbetstagare, företagare, student, forskare och medborgare. Men det kräver att vi de kommande åren för en intensiv europeisk strid mot byråkrati och överreglering.
Gunnar Hökmark (M)
ledamot av Europaparlamentet och Moderaternas förstanamn vid årets Europaval