Under de senaste åren har europeisk politik kommit att handla om formen för den Europeiska unionens utveckling snarare än besluten som vi tillsammans behöver fatta för att på nytt göra Europa till en ledande ekonomi.
Det är viktigt av flera skäl.
Den ekonomiska krisen slår hårt mot enskilda människor men den slår också hårt mot sammanhållningen i våra samhällen och i Europa. Den riskerar att skapa nya motsättningar istället för att vi kan överbrygga de gamla.
Ett Europa som är svagt av ekonomiska skäl blir också politiskt svagt och mister sin attraktion gentemot alla de samhällen som behöver reformeras och moderniseras. Det gäller länder som Ukraina och Georgien för att ta två exempel i östra Europa och det gäller länderna i Nordafrika.
När Kroatien den första juli i år blir en ny medlem, den tjugoåttonde, är det ett uttryck för hur EU kan bidra till en ny och fredlig utveckling på Västra Balkan där människor samarbetar över gränser istället för att falla tillbaka i gamla tiders motsättningar.
Kroaterna, liksom som så många andra, söker den ekonomiska och politiska gemenskapen som den Europeiska Unionen utgör medan alltför många andra reagerar mot en union som mer fokuserar politiken kring vilka beslutsformer man ska ha än på de beslut som ska fattas.
Europeiska unionen är världens största ekonomi, större än USA, men inte världens största marknad. Europas övergripande problem är konkurrenskraften som bara kan skärpas genom reformer för hela unionen.
Vi kan göra det:
Gör det möjligt för varje europé att starta och driva företag var som helst i EU så länge man uppfyller lagstiftningens krav och betalar skatt.
Den inre marknaden måste omfatta alla varor och alla tjänster på världens största marknad. Och då kommer vi genom förnyelse få en ny konkurrenskraft.
Byråkrati och regler måste minskas. Frågor om varg och snus kan vi bestämma över själva utan att det påverkar någon annan medan den inre marknaden påverkar oss alla.
EU bör steg för steg inrikta sin budget på gemensamma forskningsprojekt som lyfter fram det bästa i Europa och som kan göra vår del av världen till en ledande kunskapsekonomi.
För att göra detta behöver vi fasa ut jordbrukssubventionerna ännu snabbare. Vi ska bli en kunskapsekonomi, inte jordbruksekonomi, och då måste budgeten peka rätt.
Gör oss ledande inom internet och mobil datatrafik. De som har världens bästa kapacitet för Internetutveckling och mobila lösningar kommer få den snabbaste stimulansen av konkurrenskraft och den digitala marknaden.
Avveckla de stora tjänstemonopolen som binder viktiga verksamheter till ineffektivitet. Vinst står inte i motsats till kvalitet utan bidrar till en ständig kvalitetsutveckling.
Utveckla frihandel och gör europeiska företag till nav i den globala ekonomin.
Utvidgningspolitiken stärker inte bara EU utan också demokratin och friheten. Det är bättre att vara ett land och en del av världen dit människor vill komma för att arbeta och utveckla sin framtid än att vara de länder som människor väljer bort.
Europeiska unionen ska stå stark i arbetet för mänskliga fri- och rättigheter och demokrati och bidra till den kärna av demokratier som sätter agendan för mänsklighetens utveckling de kommande decennierna.
Allt detta är möjligt tack vare EU och allt detta kan göras inom ramen för dagens Europeiska union.
Gunnar Hökmark, moderat ledamot av Europaparlamentet och vice ordförande i dess största partigrupp EPP.