Vid årsskiftet tog Kroatien över det roterande ordförandeskapet för EU:s ministerråd.Deras motto är ”Ett starkt Europa i en utmanande värld” och ett prioriterat område är utvidgningen med nya EU-medlemmar.
I en tid när rysk påverkanspolitik blir allt mer offensiv, inte minst gentemot länderna på Balkan, är det en avgörande fråga för europeisk demokrati och säkerhet.
I en del medlemsstater beskrivs en fortsatt utvidgning ibland som något negativt och kostsamt.
Den typen av föreställningar är fel. Utvidgningen är och har varit en framgång för Europa, både vad gäller ekonomi och säkerhet. Utvidgningen har bidragit till den ekonomiska tillväxten – både för gamla och nya medlemmar. Den har bidragit till att göra EU till en av världens två största ekonomier. USA är den andra.
Möjligheterna till ett medlemskap i EU motiverar demokratiarbete och politiska reformer i länder där det finns krafter som vill gå i en auktoritär riktning. Kroatiens medlemskap är ett exempel på hur EU:s utvidgning bidragit till demokrati och stabilitet i en del av Europa som på 1990-talet befann sig i krig.
Kroatien är unionens senaste medlem. Landet har genom utvidgningsprocessen utvecklats till en fungerande demokrati med fungerande ekonomi. Kroatien är en självklar del av unionen – trots att man i realiteten bara varit medlem i knappt sju år.
Andra exempel på hur framgångsrik utvidgningen har varit är de baltiska länderna som gick från totalitära planekonomier till demokratiska marknadsekonomier på bara några få år.
Estland, Lettland och Litauen hade utan medlemskapet varit lydriken till Ryssland.
Putinregimen har under hela 2000-talet genomfört en påverkanspolitik med hot, ekonomisk utpressning, energipolitik och cyberattacker mot de tre baltiska staterna. Men deras medlemskap i EU har gjort dem starka nog att stå emot, liksom deras medlemskap i Nato har varit ett skydd för dem mot militära hot.
Serbien aspirerar på ett EU-medlemskap. Den möjligheten har inneburit reformer: mer demokrati, rättsstat och små steg mot försoning med sina grannländer. Men mer behöver göras för att Serbien ska bli en fungerande demokrati. Vilket i sin tur är viktigt för att säkra freden i denna del av Europa.
Ryssland är aktivt med företagsinvesteringar, dominans av energidistribution och påverkanspolitik.
För Serbien innebär utvidgningsförhandlingarna ett val bort från den ryska dominans som låser landets utveckling och underminerar rättsstaten.
Detsamma gäller för Albanien och Nordmakedonien som båda vill inleda samtal om medlemskap. Ett sådant ligger långt fram i tiden för båda, och kommer att kräva omfattande reformer. Men möjligheten att bli medlemmar i EU stärker dem som vill gå i en demokratisk riktning.
Många av de gamla strukturernas krafter vill gärna söka sig till Ryssland. Men det är tydligt att Europa, trots kraven på reformer, lockar medborgarna i dessa länder.
Friheten, den öppna ekonomin och freden EU format vill de också bli en del av.
Dörren för nya medlemmar måste alltid vara öppen för de länder som lever upp till kraven. Det gör både Europa och demokratin starkare.Men det är bara om de lever upp till kraven på medlemskap som de kan bli medlemmar.
Utvidgningen av EU är långt ifrån klar. Än återstår europeiska länder utanför EU där demokratins svaghet är en risk för oss alla.Det är bra att Kroatien känner ett ansvar för att driva på. Det gör Europa bättre och starkare.