Så har förslaget om ett nytt tjänstedirektiv tagit ett nytt steg framåti och med att det österrikiska ordförandeskapet har lyckats få rådet att sluta upp bakom kommissionens nya förslag så som det såg ut efter parlamentets behandling. Belgien och Litauen avstod från att delta i beslutet, av motsatta skäl.
Det förslag som kommissionen modifierade efter parlamentets beslut var väsentligt bättre på vissa punkter, inte minst när det gäller respekten för medlemsstaternas arbetsrätt och kravet på att denna ska vara förenlig med europeisk rätt. När nu rådet har kommit överens har man lagt in ytterligare mått och steg för att övervaka att medlemsstaterna inte på olika sätt hindrar den fria rätten att erbjuda tjänster.
Det som är en paradox att den svenska regeringen hyllar förslaget som ett steg framåt, och det är det, samtidigt som man stolt räknar upp alla de undantag för omfattningen som man uppnått. Bemanningsföretag, tjänster i allmänhetens intresse, säkerhetsföretag, taxi, spel, kommunala bostadsföretag, barnomsorg, hälsa är några av de viktigaste undantagen där konsumenterna inte ska gynnas av konkurrens, lägre priser och nya tjänster.
Det är ett steg framåt när regeringarna nu har kommit överens om ett tjänstedirektiv som kommer öppna upp för konkurrens inom nya områden. Men det är att bakslag att det är så begränsat. Det kommer att krävas nya steg, till exempel när det gäller sjukvård och utbildning, om vi vill att medborgarna ska få det bästa och Europa ska kunna bli världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi. Då behövs det konkurrens.