En dag präglad av regn i Bryssel, demonstrationer utanför parlamentet för ökade jordbruksstöd, i kväll förberedande diskussioner kring nästa års budget och arbete med bredbandspolitiken där jag i dag har lämnat mina lagförslag som syftar till att höja EU:s ambitioner vad gäller bredbandshastigheter till 1 Gbps för 2020 istället för dagens mål om 100 Mbps för hälften av hushållen. Det är tekniska siffror som säger lite men den mobila datatrafikens utveckling är av den arten att en förutsättning för Europa att hänga med och vara ledande är att vi ökar våra mål och kraven på oss själva.
Frågan om försvaret och framtiden har på nytt blommat upp. Det är en självklarhet att utvecklingen i Ryssland spelar en roll för de krav som kommer att ställas på det svenska försvaret. Hotbilder och risker utvecklas inte inom ramen för samma säkerhetspolitiska läge som under det kalla kriget men däremot inom ramen för de förutsättningar som präglar dagens Europa.
En del av detta är en allt mer brutal rysk regim. En annan en regim som också mot Västeuropa och mot sina grannar intar en hårdför hållning präglad av maktfullkomlighet. En tredje är att energifrågan har kommit att bli en grund för säkerhetspolitisk maktutövning. En fjärde är att korruption och politiskt präglad maktutövning genom näringsliv och företag är en verklighet. En femte att militär styrka inte bara bör ses som en förutsättning för krigföring utan för militär maktdemonstration och politiska påtryckningar. Allt detta präglar vår del av Europa, både vad gäller Östersjön och Nordkalotten. Det finns ingen anledning att överdriva vad som sker men heller ingen anledning att nedvärdera eller bortse från det.
En god regel i all säkerhetspolitisk diskussion är att se det man faktiskt kan se. Den ryska uppbyggnaden av sin militära förmåga är en sådan sak. Den ska ses förenad med att det också finns en rysk vilja att använda sig av militär maktutövning. Den som tror att den begränsar sig till det kalla krigets olika scenarior undervärderar dynamiken i vår egen tid.
När Försvarsmakten lämnade sina underlag inför 2004 års försvarsbeslut menade man att Ryssland skulle gå mot ökad västlig inriktning, ökad demokratisering och nedrustning samt att man kunde utesluta användningen av militärt våld i vår närhet. På dessa punkter har Ryssland agerat tvärtemot. Man behöver inte pressa in de risker detta innebär i gamla hotbilder. Det räcker med att se att utvecklingen i dag ställer nya krav på oss själva och andra.