Hoppa till innehåll

Ett nytt år och euron

Så har Lettland blivit land nummer 18 med euro som valuta. Det innebär att eurozonen nu är ett land större samtidigt som länderna utanför samarbetet är ett land mindre. Uppenbar matematik men av betydelse för politikens logik.

 

För Lettlands del är medlemskapet en inramning i den stabila ekonomiska miljö som landet eftersträvat sedan frigörelsen från Sovjetunionen. Då valde man valutapolitisk trovärdighet genom att knyta sig mot D-marken för att senare följa euron. Inträdet nu i euron är ett uttryck för Lettlands framgång med att modernisera sin ekonomi och hantera krisen.

 

Lettland gjorde det radikala i sin krishantering, nämligen att angripa de grundläggande problemen med för stora utgifter och för högt kostnadsläge genom att minska utgifterna och sänka kostnadsläget. Det är denna politik som nu har lett till att Lettland är en av de mest snabbväxande ekonomierna i EU. Krispolitiken visade sig vara en tillväxtpolitik till skillnad från dem som försökt sig på tillväxt genom utgiftspolitik.

 

Fördomarna kring euron är många. Inte minst många journalister vidareförmedlar okritiskt tesen om att det var bättre förr. Att det var billigare förr, att välståndet var bättre förr, att man undvek kriser förr och så vidare. Men så var det inte. Euron har inte gett högre priser eller fler kriser. För välskötta ekonomier är euron ett stöd och för misskötta ekonomier visar den gemensamma valutan reformbehovet.

 

För Lettland innebär euron ett stabilt ekonomiskt-politiskt ramverk som ger stadga inför investeringar och långsiktigt förtroende för tillväxt. För Tyskland har euron gett ett ekonomiskt ramverk som lett till reformer och stabila exportförutsättningar. För Sverige hade euron inneburit en stabilare valuta och bättre konkurrenskraft. Samtidigt hade vi liksom Lettland från och med i dag haft ett fullt inflytande över de ekonomisk –politiska frågor som är eurozonens länder måste hantera men som får betydelse för alla.

 

För Lettland är inträdet i eurozonen en framgång och en kvittens på reformpolitiken. För andra är Lettlands inträde ett uttryck för att den gemensamma valutan ger fördelar för de länder som deltar.