Den svenska välfärden är en grundbult i vårt samhällsbygge.
Men trots många engagerade anställda och företagare ser vi fortfarande hur människor i Sverige under 2016 tvingats in i vård, skola och omsorg som inte håller måttet.
Nu riskerar den rödgröna regeringen att försämra situationen för hundratusentals svenskar under 2017.
Den rödgröna regeringen har från börjat haft fokus på utförandeform framför kvalité när de tittat på välfärd och omsorg.
Det var tydligt från första början när de presenterade en utredning om vinstbegränsning i stället för en utredning om hur Sverige kan stärka kvaliteten inom välfärden.
Och nu har det gått så långt att regeringens utredare Ilmar Reepula i höstas presenterade ett redan hårt kritiserat förslag om att införa vinsttak om sju procent på välfärdsföretag.
Det är ett farligt förslag som riskerar att drastiskt sänka den svenska välfärdens standard. För vinst är endast ett uttryck för god användning av resurser.
Om en vårdcentral går med vinst är det för att de levererar bra service till rätt pris. De lyckas hålla nere på kostnader som i andra verksamheter tillåts skena. Vilket vi i dag ser i den offentliga välfärden.
Enligt en undersökning av Vårdföretagarna uppgår förlusterna för de offentligt drivna vårdcentralerna i Sveriges 21 landsting och regioner till över 420 miljoner kronor under 2015.
För landstingsdriven primärvård uppgår de totala förlusterna sedan vårdvalet infördes till nästan en miljard kronor.
Utan vinst i välfärden kommer Sverige få minskad valfrihet, ökad ineffektivitet och med det samhällsekonomiska och mänskliga förluster.
Den svenska välfärden har stärkts något enastående efter det att valfrihet tilläts liksom privat företagande. Engagerade entreprenörer har bidragit till innovationer och till att utveckla olika verksamheter inom välfärden. Människor har fått bättre tjänster.
En undersökning från förra veckan genomförd av Sifo visar att en majoritet också är positivt inställda till privata alternativ så länge de levererar bra verksamhet (SvD 18/12).
Under 2016 har vi blivit påminda om vad som sker när välfärden inte håller måttet. Elever i kommunala skolor i Malmö som inte vågar gå till skolan.
Om de äldre som bor på Östergården i Trelleborg där kommunen vill byta kvällsmaten till billigare alternativ och där SVT har rapporterat att de äldre serveras gröt eller filmjölk med kanel till middag flera gånger under en vecka.
Det är här vi måste lägga politiskt fokus 2017.
Valfrihet och privat företagande står för en stor del av svaren. Verksamhet som inte håller måttet ska läggas ner. Detta ska ske antingen av kommunen som upphandlar tjänster eller genom att de som själva väljer, väljer något annat.
Anledningen att vi har en omfattande privat välfärdsverksamhet kommer ur det enkla faktum att medborgare själva, och kommuner, har valt privat verksamhet eftersom den är bättre, mer ekonomisk och fungerar bättre än de kommunala som man valt bort.
2017 kan bli året då Sverige får Europas bästa välfärd.
Men det kräver att regeringen släpper sina ideologiska skygglappar och förstår vikten av privata eldsjälar inom vår omsorg och tar till sig av människors önskan – och rätt – att välja bort dåliga alternativ.
Gunnar Hökmark
Delegationsledare för Moderaterna i Europaparlamentet