Ett litet bokslut för ett bättre Europa – Gunnar Hökmark i Europaparlamentet
OM EUROPEISKA UNIONENS UTVECKLING
1. I början av mandatperioden blev Gunnar Hökmark omvald till vice ordförande i EPP-gruppen, som med sina 265 ledamöter med bred marginal är parlamentets största partigrupp, med alla de möjligheter att ytterliggare påverka inte bara enskilda politiska förslag utan också den mer övergripande agendan om marknadsekonomiska reformer, en inre marknad, stabila men dynamiska finansmarknader, utvidgning och en aktiv grannskapspolitik för demokrati och frihet.
2. Gunnar Hökmark lyckades agera i parlamentet för att Sverige skulle få behålla 20 mandat i Europaparlamentet. I det ursprungliga förslaget skulle Sverige förlora tre-fyra mandat. Övriga mellanstora länder förlorade ett mandat.
3. Som ordförande för EPP-arbetsgruppen för ekonomisk politik har Gunnar Hökmark också vunnit stöd för en tillväxtagenda som fokuserar på konkreta marknadsekonomiska reformer och omvandling av regionalpolitiken mot nya tillväxtförutsättningar.
4. Gunnar Hökmark vann i samma tillväxtagenda också stöd för möjligheten att ställa ytterliggare krav på åtgärder om att omedelbart minska underskotten och skuldbördorna, bland annat genom att hålla inne på regionalbidrag till de medlemsstater som bryter mot stabilitetspakten.
5. I december 2011 antog EPP-kongressen i Marseilles enhälligt det ekonomisk-politiska politiska program för vägen ut ur krisen, som även omfattade arbetsmarknads- och näringspolitik, som Gunnar Hökmark ansvarat för.
6. EPP-kongressen i Bukarest antog i oktober 2012 enhälligt den resolution om EU:s inre marknad som Gunnar Hökmark ansvarat för. EU:s inre marknad är avgörande för att skapa tillväxt och arbetstillfällen i EU och resolutionen ställer ytterligare krav på åtgärder för att öka öppenheten och minska byråkratin för Europas tjänsteföretag.
7. I januari 2013 blev Gunnar Hökmark omvald som ordförande för EPP:s arbetsgrupp om ekonomisk politik. Arbetsgruppen kommer att ansvara för att utforma EPP:s valmanifest om ekonomiska frågor inför valet till Europaparlamentet 2014. Det förnyade mandatet gäller till och med 2015.
8. I Parlamentet och inom EPP har Gunnar Hökmark drivit och fått stöd för kravet att vi måste undanröja samtliga hinder som idag försvårar för Europas företag att sälja sina produkter och tjänster till EU:s 500 miljoner konsumenter. Genom att fullt ut genomföra och utvidga EU:s tjänstedirektiv till alla tjänstesektorer kan vi bli världens ledande ekonomi och den största marknaden.
9. Gunnar Hökmark har under mandatperioden lyckats hålla samman gruppen av länder kring Östersjön som stöder en reforminriktad agenda i EU för att få större genomslagskraft i viktiga frågor både inom EPP-gruppen och i parlamentet.
10. Gunnar Hökmark lade ett stort antal ändringsförslag för att ändra EU:s fiskepolitik. Det var genom att bidra till att vända en EPP-grupp som dominerats av en sydeuropeisk syn på fiske som majoriteten slutligen säkrades för en radikal kursändring av den gemensamma fiskepolitiken. Detta genom att agera för den svenska delegationens linje om bland annat förbud mot att kasta tillbaka död fisk i havet som fiskekvoter baserade på vetenskap.
11. Inom ramen för European Friends of Israel har Gunnar Hökmark som ordförande arbetat för vikten av att ge staten Israel sin rätt till existens. Varje nations rätt att existera måste värnas, annars undermineras den rätt vi alla har.
12. Tillsammans med övriga svenska ledamöter har Gunnar Hökmark agerat för att få en möteslokal i Europaparlamentet döpt efter Raoul Wallenberg, en påminnelse för europeiska politiker av olika generationer och från alla politiska grupperingar om att en enskild person kan göra stor skillnad för mänsklig frihet och värdighet.
13. Gunnar Hökmark leder inom European Ideas Network ”think tank”-gruppen ”The Ways out of the Crisis” med regelbundna möten med forskare och företrädare för europeiskt näringsliv i syfte att sätta en ny agenda för europeisk reformpolitik inom EPP-gruppen.
DEMOKRATI, GRANNSKAP OCH UTVIDGNING
14. Kroatiens medlemskap i EU är viktigt för hela den vidare utvecklingen på Västra Balkan. Som ordförande i det gemensamma parlamentariska samarbetet med Kroatien har Gunnar följt och drivit på förhandlingsarbetet med Kroatien. Efter framgångsrika förhandlingar blir Kroatien den 1 juli 2013 EU:s 28:e medlem.
15. Som vice ordförande i EPP-gruppen har Gunnar Hökmark ansvarat för EPP-gruppens grannskapspolitik, en av EU:s stora framgångar. Han har också varit ansvarig för det östliga partnerskapet. Där har han drivit på för att EU:s grannländer ska fortsätta på en väg inom ramen för ett större och öppet Europa.
16. Som ordförande i EPP-gruppens arbetsgrupp för grannskap och utvidgning driver Gunnar Hökmark på för fortsatt utvidgning baserad på de grundläggande kriterier som gäller för medlemskap. Det gäller bland annat fokus på Island, länderna på Västra Balkan och Turkiet.
17. Gunnar Hökmark har varit drivande i arbetet med den praktiska utformningen av ett parlamentariskt samarbete med de sex olika länderna i Östra partnerskapet – Vitryssland, Ukraina, Moldavien, Azerbadjan, Armenien och Georgien. Det är inom denna region som vi nu ser en kraftmätning mellan gamla ryska intressen och demokratins krafter.
18. Efter två års förhandlingar möttes Euronest parlamentariska församling i Strasbourg i september 2011. Gunnar Hökmark valdes till ordförande i församlingens politiska utskott och fick där stöd för rekommendationerna till Östra Partnerskapets toppmöte i Warszawa.
19. I arbetet med EU:s framtida energistrategi har Gunnar Hökmark fått stöd för att EU:s energipolitik måste bli mer internationaliserad. Den slutgiltiga rapporten uttryckte sitt stöd för att utöka medlemskapet i EU:s energigemenskap till ett antal grannländer, och särskilt viktiga där var länderna i det östra partnerskapet (Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland).
20. I EPP-gruppens debatt om att säga ja eller nej till att förhandla med Turkiet var Gunnar Hökmark en ledande företrädare för utvidgning och Europaparlamentets beslut blev sedermera ett ja.
ENERGI
21. I debatten om energieffektivitet spelade Gunnar Hökmarks ändringsförslag en avgörande roll för att säkerställa att lagstiftningen utgår ifrån nationella förutsättningar, samhällsekonomisk kostnadseffektivitet och prissignaler istället för överstatlig detaljreglering och energibyråkrati.
22. Gunnar Hökmark har framgångsrikt arbetat både för skärpta klimatmål och för att kostnaderna för den elintensiva industrin och enskilda hushåll inte ska chockhöjas på grund av ett ökat pris på utsläppsrätter av koldioxid. Sverige och övriga Europa är på god väg att nå klimatmålen om en 20 % minskning av koldioxidutsläppen till 2020. Svensk basindustri är avgörande för arbetstillfällen och exportintäkter och behöver inga extra kostnader som riskerar jobben utan att ha någon positiv effekt på miljön.
23. Med målet att skapa ökad valfrihet och en effektivare prisbildning har Gunnar Hökmark fått stöd för lagförslag om att fjärrvärmenäten ska öppnas upp för konkurrens.
24. Gunnar har spelat en viktig roll i arbetet med att skapa en gemensam europeisk energimarknad där energi kan flöda fritt mellan medlemsstater och som präglas av fri konkurrens och leveranstrygghet. Investeringar i gränsöverskridande nät bör främst finansieras av marknaden för att skapa kostnadseffektivitet och minska kostnaden för konsumenten.
25. Gunnar Hökmark har i parlamentet också drivit frågan om att en gemensam energimarknad är en förutsättning för att EU ska kunna ställa krav på de länder som vi importerar energi ifrån. Utöver riskerna med osäker energitillgång och alla medföljande problem kan vi allt tydligare se hur regimer använder energileveranser som politiska påtryckningsmedel gentemot andra regeringar och stater. En utveckling som riskerar att leda till en fragmentering av den europeiska unionen och ett underminerande av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
26. Vad gäller Europas framtida energistrategi fick Gunnar Hökmark som EPP-gruppens stöd för ett lagstiftningsförslag om att den europeiska elmarknaden måste avregleras och att konkurrensen måste ökas bland annat genom att produktion och distribution ska stå fristående från varandra.
INTERNET OCH DIGITAL EKONOMI
27. Gunnar Hökmark utsågs till ansvarig i Europaparlamentet för EU:s första policyprogram om radiospektrum. All trådlös kommunikation sker via de osynliga radiovågor som kallas radiospektrum. Som rapportör för spektrumlagstiftningen var han huvudförhandlare med först det ungerska och sedan det polska ordförandeskapet i ministerrådet.
28. I parlamentet vann Gunnar Hökmark stöd för en lagstiftning som radikalt ökar utrymmet för mobil datatrafik för att kunna möta den snabbt ökande efterfrågan på trådlöst Internet.
29. Parlamentet stödde också Gunnar Hökmarks mål om att medlemsstaterna måste frigöra minst 1200MHz till 2015 för mobil datatrafik med början i det så kallade 800-bandet från den 1 januari 2013. Detta möjliggör högre bredbandshastigheter, ökad rörlighet, täckning och kapacitet, vilket är avgörande för Europas utveckling som tjänste- och kunskapsekonomi.
30. I förhandlingarna med ministerrådet uppnådde Gunnar Hökmark dels lagstiftning om de höjda målen men också krav på en fortsatt översyn av behovet av ökat utrymme för mobil datatrafik där en exponentiell tillväxt av mobil datatrafik kan mötas med framtida tilldelningar.
31. Överenskommelsen om radiospektrum är sedan februari 2012 europeisk lag och har i bl.a. USA använts som argument för fortsatta reformer där.
32. I förhandlingarna om telekompaketet vann Gunnar Hökmark stöd för krav på ökad konkurrens i de fasta Internetnäten ända hem till det enskilda hushållet. Resultatet blev en modern lagstiftning som numera ger ökad valfrihet, lägre priser samt ökade möjligheter för konsumenter att välja bort dåliga operatörer.
33. Likaså har han agerat för att ingen får stängas av från nätet utan att det är förenligt och proportionellt med Europarådets konvention om mänskliga fri- och rättigheter och endast om man har blivit hörd. Resultatet blev att lagstiftningen så långt som det går på gemensam EU-nivå skyddar den enskilde användaren.
34. Gunnar Hökmarks lagförslag om ”lokal utbrytning” vann både parlamentets och ministerrådets stöd. Detta innebär billigare telefonräkningar eftersom att man utomlands från och med den 1 juli 2014 kan koppla upp sig till Internet via lokala telebolag, så att man undviker dyr roaming via hemlandet.
35. I rapporten om EU:s framtida digitala agenda har Gunnar Hökmark verkat för att Europa måste skapa de bästa förutsättningarna för utvecklandet av nya tjänster. Regler som idag bromsar dessa digitala tjänsters utbredning inom EU bör ses över, t ex genom att förenkla momshandel på nätet genom nationella kontaktpunkter för moms. Det är ett förslag som Gunnar Hökmark också tidigare fick stöd för i arbetet med den europeiska småföretagarstadgan och som blir avgörande för att den inre marknaden ska kunna utvecklas genom en dynamisk handel på Internet.
36. Inom ramen för EU:s Digitala Agenda har Gunnar Hökmark verkat för att Europa uppmuntrar investeringar och utbyggnad av höghastighetsbredband som kan hantera den ökade Internettrafik som dagens och morgondagens e-tjänster medför. Likaså har han verkat för avreglering och ökad konkurrens inom telekomsektorn.
37. Gunnar Hökmark har fått stöd för att kraftigt höja bredbandsmålen i EU:s Digitala Agenda. Från de föreslagna 30 megabit till 100 megabit för alla EU:s hushåll 2020. Från 100 megabit till 1 gigabit till 50 procent av EU:s hushåll 2020.
38. Som EPP-gruppens förhandlare om hur EU ska bidra till finansieringen av gränsöverskridande bredbandsnät och digitala tjänster vann Gunnar Hökmark industriutskottets stöd om förslag att kraftigt höja ambitionerna i EU:s bredbandssatsningar. Med andra ord så fick han stöd för att bredbandsutbyggnad enbart ska delfinansieras av EU-medel i det fall inga kommersiella alternativ finns, samt att de kan leverera minst 1 gigabite per sekund i storstäder och 100 megabite per sekund på landsbygden.
39. Nätet bör vara öppet och fritt för alla tjänster så länge de är lagliga. Gunnar Hökmark har också lagt lagförslag som innebär att bredbandsutbyggnad med offentlig finansiering måste vara öppen och utan blockering av tjänster. Det innebär att operatörer inte kan blockera tjänster som Skype över bredbandsnät som finansierats med EU-medel.
40. Inom samma lagförslag fick Gunnar Hökmark igenom kravet att bredbandsnät som delfinansieras med offentliga medel måste vara öppet för konkurrens och tillgängligt för alla tjänsteleverantörer.
41. Den personliga integriteten måste värnas och Gunnar Hökmark har därför presenterat och fått stöd för ändringsförslag som stärker skyddet för den enskildes integritet. De principer om fri tillgång till information som präglar medlemsstaterna genom deras konstitutionella traditioner ska inte urholkas samtidigt som yttrande och tryckfrihet i medlemsstaternas grundlagar ska värnas.
42. Gunnar Hökmark har utsetts av EPP-gruppen att leda arbetet med uppföljning och utveckling av telekompaketet.
FORSKNING
43. Större fokus på forskning inom EU-budgeten: Gunnar Hökmark vann stöd i EPP-gruppen för sitt krav för en dubblering av EU:s forskningsbudget. EU måste våga tänka långsiktigt, trots finanskrisen, och storsatsa på forskningen, inte på att subventionera jordbruket.
44. Gunnar Hökmark vann också stöd i EPP-gruppen för att vetenskaplig spetskompetens bör vara det avgörande kriteriet för EU:s forskningsprogram. Spridning av högklassig forskning i Europa får inte ske på bekostnad av excellenskravet.
45. Gunnar Hökmark har också lagt lagförslag om att EU:s strukturfonder ska kunna användas till forskning i större utsträckning.
46. Europaparlamentet ställde sig bakom Gunnar Hökmarks förslag om att stärka rörligheten bland forskarna genom att inrätta en forskningspeng som följer med forskare när de flyttar till universitet i andra medlemsstater. En sådan forskningspeng skulle skapa incitament för universiteten att tävla om de bästa forskarna. På så sätt skapas bästa möjliga forskningsmiljöer vilket är en förutsättning om Europa ska bli ledande vad gäller spetsforskning.
47. Gunnar Hökmark har också lagt lagförslag om att reglerna för att söka forskningsmedel måste bygga på förtroende där forskare och näringsliv kan använda nationellt vedertagna redovisningsprinciper, utan att behöva anpassa sig efter krånglig EU byråkrati. Enkla, tydliga och enhetliga regler är avgörande för att öka forskningsprogrammets attraktionskraft.
48. Enkla regler för deltagande i EU:s nya forskningsprogram är ett annat krav Gunnar Hökmark fått stöd för. Europeiska forskare ska fokusera på kunskapsproduktion istället för administration. •
EKONOMI
49. Under våren 2012 utsågs Gunnar Hökmark till parlamentets rapportör och huvudförhandlare för EU:s nya ramverk för hantering av banker i kris, som av många beskrivits som den viktigaste finansmarknadsregleringen av all den lagstiftning som följt i finanskrisens spår.
50. I krishanteringsdirektivet, som det kallas, har Gunnar Hökmark fått igenom att medlemsstater ytterst ska kunna hantera bankkriser också genom statliga övertaganden, om detta är nödvändigt för stabiliteten i det finansiella systemet – något som EU-kommissionen och många andra varit starka motståndare till.
51. Han har också sett till att en tydligare rågång mellan ägares och myndigheters ansvar när det kommer till bankkrishantering genomsyrar förslaget. På så vis säkerställs att ägare och långivare får ta sitt ansvar och stå för de eventuella förluster som dåliga beslut från bankens sida kan leda till.
52. Slutligen om krishanteringsdirektivet har Gunnar Hökmark också säkerställt att det förslag som fanns om att medlemsstater skulle vara tvungna att tvingas låna till varandras krisande banker har utgått.
53. I den diskussion som förts kring en ”bankunion” för eurozonens länder har Gunnar Hökmark verkat för mer av moderation och realism kring vad som är nödvändigt och vad som kan åstadkommas. I det större allmänpolitiska perspektivet riskerar bankunionen att splittra upp Europeiska unionen samt till att fragmentera vår gemensamma marknad för finansiella tjänster.
54. Gunnar Hökmark var i behandlingen om den nya stabilitets- och tillväxtpakten starkt bidragande till att linjen för striktare och skarpare krav på de nationella finanspolitiska ramverken och automatiska sanktioner fick genomslag trots starkt motstånd från många håll.
55. Både i EPP-gruppen och i parlamentet har Gunnar Hökmark arbetat emot införandet av en skatt på finansiella transaktioner, eller Tobinskatt som et också kallas, på EU-nivå. En skatt på finansiella transaktioner skulle leda till högre kostnader för handel och investeringar och försämra Europas konkurrenskraft.
56. I frågan om nya kapitaltäckningsregler för Europas banker fick Gunnar Hökmark gehör för att de medlemsstater som har en stor finansiell sektor ska få gå längre än vad de gemensamma reglerna föreskriver och ställa högre kapitalkrav på sina banker.
57. I samma lagstiftning fick han också genomslag för flera tekniska ändringar, bland annat vad gäller riskviktningen av de för Sverige speciella bostadsrätterna, vilka har stor betydelse för att svenska banker ska få rimliga kapitalkrav.
58. I arbetet med den europeiska planeringsterminen har Gunnar Hökmark drivit på för en fortsatt budgetförstärkning och omfattande reformprogram för stärkt konkurrenskraft och tillväxtförmåga i såväl krisande som mer stabila EU-länder. Gunnar Hökmark har lagt flera olika förslag i vilka han understryker vikten av fortsatt budgetförstärkning i de medlemsländer som dras med mycket stora underskott och hög skuldbörda.
59. I det s k hedgefonddirektivet fick Gunnar Hökmark genomslag för vikten av att skilja mellan systemrisker, där det finns ett behov av reglering som skapar transparens och gränsöverskridande tillsyn, och risker som inte bör regleras eftersom riskanalys, risktagande och riskspridning är själva syftet med finansiella marknader.
60. Gunnar Hökmark fick i denna förhandling också genomslag för att svenska industrikoncerner inte skulle behandlas som värdepappersföretag utan som industriella ägare med de krav som börsnotering och annan lagstiftning ställer. Därmed blev de inte indragna i regelverket kring alternativa investeringsfonder.
61. Genom Gunnar Hökmarks ändringsförslag förändrades den protektionistiska inriktning som från början präglade hedgefonddirektivet. Ursprungligen hade förslaget en utformning som hade kunnat försvåra investeringar från tredje land i EU och omvänt. Han fick nämligen stöd för att fonder och investeringar i tredje land inte skulle hindras från att investeras i EU.
62. Gunnar Hökmark har i andra förslag till reglering av finansmarknaden verkat för proportionerliga regleringar som gagnar en mer öppen och transparent finansiell sektor i alltifrån OTC-derivat och blankning till investerarskydd och tjänstepensioner.
63. Gunnar Hökmark har i parlamentet vunnit stöd för att ideella organisationer under en viss storlek inte ska tvingas in i momsredovisning. Idrottsföreningars försäljning av hamburgare och liknande konkurrerar inte med McDonald’s och att undanta dem från moms är därför fullt rimligt.
64. På motsvarande sätt vann han i en rapport om en modernisering av momsregler stöd för att dubbel momsbeskattning inte ska få förekomma för företag som agerar över gränserna. Genom att införa en enda kontaktpunkt för moms kan entreprenörer och småföretagare fullgöra sina skyldigheter i verksamhetens ursprungsland.
65. Gunnar Hökmark har också varit rapportör för statsstöd till tjänster i allmänhetens intresse och vann i ekonomiska utskottet stöd för att dessa inte ska få utformas så att det snedvrider konkurrensen i dessa branscher. Telekomindustrin, som kunde växa fram i Europa under 90-talet efter att företagen fått konkurrera fritt på lika villkor, påvisar vikten av att anlägga samma syn även på andra sektorer.
66. I lagstiftningsarbetet kring reglering av kreditvärderingsinstitut bidrog Gunnar Hökmark till att de ursprungliga förslag om lagstadgade tvång på byte av institut slopats. Det förekom även långtgående detaljkrav på hur kreditbetyg skulle ges, vilket enbart skulle ha lett till att alla betyg blev likadana, och även dessa har Gunnar Hökmark bidragit till att få bort.
67. I samma rapport fick Gunnar Hökmark stöd för att framtida statsstödsregler måste utformas på ett sätt som skapar incitament för privata investeringar i nya infrastrukturer.
68. I frågan om bolagsstyrning har Gunnar Hökmark i parlamentet fått stöd för linjen att bolagsrätt och nationell praxis vad gäller bolagsstyrning ser mycket olika ut i olika medlemsländer.
69. Han har i flera vändor agerat emot olika förslag i parlamentet om nya beslutande organ som skulle ge euroländerna en egen lagstiftningsroll eller egna utskott.
70. Som ansvarig för Europaparlamentets rapport om Global Economic Governance, parlamentets ståndpunkt inför G20-mötet i Cannes 2011, fick Gunnar Hökmark brett stöd för behovet av strukturella reformer i underskottsländer och behovet av mer handel med utvecklingsländer.
71. Gunnar Hökmark fick i parlamentets ekonomiska utskott ett brett stöd för ett krav om att ansvaret för finansieringen av EU:s stödmekanism skall vara störst från medlemsstater som tillåter underskott och skulder växa. Det är viktigt att de länder som medvetet drivit en ansvarslös politik bär en större börda när en finansiell stödmekanism inom EU skapas.
72. Under våren 2013 fick Gunnar Hökmark i egenskap av EPP:s skuggrapportör stöd för hårdare krav på lika villkor för offentliga och privata utförare av tjänster när parlamentet antog sitt årliga utlåtande om EU:s konkurrenspolitik.
73. I den styra översynen av MiFID, d v s regleringen av börser och handeln med finansiella instrument, har Gunnar Hökmark fått stöd för förslag som gör att prissättningen på marknader med små valutor inte ska påverkas på ett negativt sätt.
74. I lagstiftningen kring regler mot marknadsmissbruk och insiderhandel har Gunnar Hökmark verkat för att den i Sverige mycket långtgående pressfriheten inte ska inskränkas, d v s en journalist som skriver om finansiella nyheter ska inte kunna drabbas av de sanktioner som marknadsmissbruksreglerna föreskriver.
75. I det nya regelverket för revision har Gunnar Hökmark bidragit till att de ursprungliga förslagen från kommissionen om att företag ska tvingas byta revisor med mycket korta intervaller, vilket enbart skulle leda till dyrare revision, strukits.
76. I den årliga konkurrensrapporten för 2011 var Gunnar Hökmark EPP-gruppens företrädare och fick där stöd för ökad konkurrens även för välfärdsverksamheter och allmännyttiga tjänster.
BUDGET
77. Gunnar Hökmark har varit en av de mest drivande EPP ledamöterna i arbetet för att skapa en smartare och modernare EU budget som prioriterar Unions huvudsakliga uppgifter, särskilt tillväxtgenererande områden såsom forskning och utveckling, istället för en ökad EU budget som inkluderar allting.
78. Som ledamot i det särskilda utskottet för långtidsbudgeten drev Gunnar Hökmark kraven på en utgiftsöversyn för att rensa undan de 30 % minst viktiga utgifterna i EU, för att därmed skapa förutsättningar att finansiera de uppgifter som i dag är viktigast. Ett konkret resultat av detta arbete blev ett krav från parlamentet på en signifikant ökning av forskningsbudgeten. I den budgetöverenskommelse som nu finns ökar forskningen med 40 % och jordbruket minskar med 10 %.
79. Gunnar Hökmark har agerat emot inrättandet av en Europeisk s.k. globaliseringsfond för att ge omställningsbidrag till människor som förlorat sin anställning pga. globaliseringen. Det måste ligga på varje medlemsstat att se till att denna omställning sker med trygghet och goda möjligheter.
80. I samtliga rapporter, resolutioner och ändringsförslag som tagit upp möjligheten att avsluta Europaparlamentets dyra flyttcirkus mellan Bryssel, Strasbourg och Luxemburg har Gunnar Hökmark stött linjen om ”ett säte för Europaparlamentet”.
SUBSIDIARITET
81. Europaparlamentet ska inte vara ett europeiskt överparlament. I början av mandatperioden agerade Gunnar Hökmark emot att underordna den svenska tryckfrihetslagstiftningen ett EU-direktiv, i en resolution om pressfrihet i Italien, som ett antal andra svenska ledamöter röstade för.
82. EU ska inte styra över det som är medlemsstaternas och föräldrarnas angelägenheter och därför röstade Gunnar Hökmark emot Europaparlamentets kvinnoutskotts försök till reglering inte bara av föräldraförsäkring på EU-nivå, som borde vara medlemsstaternas fråga, utan också hur den ska fördelas, något som borde vara föräldrarnas sak att avgöra.
83. Gunnar Hökmark har uppvaktat Kommissionären för hälsofrågor och klargjort att det svenska folket inte accepterar lagstiftning som förbjuder snus.
84. I diskussionerna om den framtida styrningen av den ekonomiska politiken har Gunnar Hökmark agerat för att ekonomisk politik måste formas i varje enskilt medlemsland med syftet att leva upp till gemensamma åtaganden, inte genom att medlemsländerna ska anpassa sin politik till centrala politiska riktlinjer.
85. Gunnar Hökmark krävde av subsidiaritetsskäl ett tillbakavisande av ett förslag om styrning av energianvändning som hade gått in på svenskt och lokalt beslutsfattande och som hade lett till mer byråkrati än energieffektivitet. Förslaget ändrades i förhandlingarna i riktning mot mer generella mål och mindre detaljstyrning.
86. I frågor som beslut om kvotering av bolagsstyrelser har Gunnar Hökmark agerat i de olika utskott som diskuterat dessa frågor med utgångspunkten att det är upp till medlemsstater att utforma bolagslagstiftning och att det är de enskilda företagen som väljer sina styrelser.
87. I lagförslag om bolagsstyrning och ansvarsförhållanden har Gunnar Hökmark agerat och vunnit framgång för att det är ägarna som har ansvaret för kontroll och beslutsfattande, inte centrala myndigheter.
88. Förslagen om att förändra den svenska aktiestrukturen med aktier med olika rösträtt är en ägarrättsfråga som bara bör behandlas på nationell nivå. Gunnar Hökmark har agerat mot detta och medverkat till att de kunnat avvisas.
89. Kommissionen föreslog i ett lagförslag att arbetsgivare skulle åläggas att skydda sina arbetstagare mot optisk strålning. Gunnar Hökmark påpekade att detta handlar om solens strålar och är en fråga som bör regleras nationellt i den mån den kan regleras.
90. I de frågor som gäller familjepolitik, lokal miljö, lokala trafiksystem, skola, arbetsmarknad, kultur, media och tryckfrihet samt andra områden där EU inte ska agera har Gunnar Hökmark agerat mot beslutsfattande på EU-nivå.
91. Den viktigaste uppgiften för EU är att möta de gemensamma utmaningarna och problemen med hjälp av de gemensamma möjligheterna. Där har Gunnar Hökmark pekat på de många möjligheter vi har till att fatta de beslut som krävs och som måste vara i fokus för EU.