Grekland har sedan man själv stod utan egna pengar för sina offentliga utgifter och för sina lånebetalningar fått låna 2000 miljarder svenska kronor garanterade av euroländerna och IMF. Så ser den åtstramning som vänsterpolitiker beskriver kraven på reformer av utgifter och grekisk ekonomi ut. Den grekiska åtstramningen beror på att man gjort slut på pengarna, den grekiska ekonomins utveckling med reformer har fram till nu berott på att andra lånat grekerna pengar när inga vanliga långivare längre kunde göra det.
När den nya grekiska nationalistkommunistiska regeringen i Aten, det är extrema nationalister i koalition med gammelkommunister och nystalinister, hyllade av det svenska Vänsterpartiet, som ekonomisk politik tänker sig en återgång till den politik som gjorde slut på pengarna finansierat med hjälp av nya lån från de långivare som uppmanas glömma de gamla lånen driver man Grekland in i en ny ruin. Föga förvånande har förhandlingarna med de andra länderna i eurogruppen brutit samman.
Risken finns för att sönderfall av det grekiska banksystemet samt för en total frysning av ekonomin som sådan. Resultatet blir enormt mycket större sociala konsekvenser än den förra utgiftspolitiken och svåra hot mot det grekiska samhället som sådant. Samtidigt med att Grekland sluter upp bakom Ryssland i kriget mot Ukraina ger detta ett mönster som är allvarligt för hela Europa. Det är inte genom populism, nationalism, extremism och ansvarslöshet som Europa kan stå starkt. I Aten ser vi den politik Jonas Sjöstedt hyllar. Det är illa för Europa och det är illa för Sjöstedt.