Plötsligt en [BILD1]vårvinterdag med högt i luften och sol. Utan regn, vind och blåst. Ängsgräset skimrar i brytningen mellan det gröna och frostens vita. I Svenska Dagbladet fäster PJ Anders Linder min uppmärksamhet på skattefrågan i form av en studie som Swedbank har tagit fram.
Också marginalskatterna inte bara i högsta skiktet – ligger nu betydligt högre i Sverige än i vår omvärld. Redan vid inkomster på drygt 300 000 kr, där statlig inkomstskatt börjar uttas, nära nog fördubblas marginalskatten. Detta innebär att vi redan på medelinkomstnivå i Sverige har högre marginalskatt, 52 procent, än vad som i övriga EU-länder, med reservation
för Danmark , endast förbehålls för de högsta inkomstskikten. Så har Tyskland 47,5 procent
marginalskatt endast för inkomster över 2,3 miljoner kr. Räknar vi in arbetsgivaravgifterna är 4
belastningen på medelinkomster högre i Sverige än på allra högsta nivån även i Danmark. Det
betyder att belastningen av skatter och avgifter på lönekostnaden för svenska arbetsgivare med kvalificerad arbetskraft är betydligt högre än i konkurrentländerna.
Så står det i sammanfattningen av den studie som Swedbank presenterade häromdagen: Svenska skatter och omvärldsbeskattningen en jämförelse mellan skatteuttaget i Sverige och fjorton viktiga omvärldsländer av Professor Sven-Olof Lodin. Swedbanks och Lodins slutsatser är att det förhållande att svenska medelinkomsttagare är hårdare beskattade än höginkomsttagare i de flesta andra motsvarande länder är att det påverkar vår konkurrenskraft.
De skattesänkningar som genomförts sedan 2006 har varit viktiga, inte minst för att visa att skattefrågan har en social dimension där sänkta skatter kan ge en trygghet som inte bidrag kan ge, bland annat i form av att de underlättar för ökat arbete och fler jobb.
Men i ett kunskapssamhälle blir allt mer av nyföretagandet knutet till enskildas kunskap och kompetens. Ska Sverige bli ett ledande forskarsamhälle behöver vi kunna rekrytera och behålla världens bästa forskare här. Det blir avgörande för servicejobben, tjänstejobben och industrijobben som följer av kunskaper och innovation. Swedbanks studie är ett viktigt bidrag till diskussionen om jobb och välstånd i Sverige.