Hoppa till innehåll

En svensk Magnitsky-lagstiftning för att bekämpa penningtvätt och rysk subversion

  • av

I dag besökte mannen bakom förslaget till Magnitsky-lagstiftning Bill Browder Stockholm och det seminarium som Centerpartiets Kerstin Lundgren arrangerade tillsammans med Frivärld. Browder redogjorde som han tålmodigt gjort så många gånger förr till bakgrunden till kraven
på en Magnitsky-lagstiftning, nämligen det mord av advokaten Magnitsky – som arbetade för Bill Browder i Ryssland – som utfördes inom ramen för rysk myndighetsutövning. De myndigheter som tömde Browders riskkapitalföretag i Ryssland accepterade inte den undersökning och den redovisning av de krafter som hade skott sig själva. Därför mördades Magnitsky.

Den lagstiftning som fått namnet från honom handlade ursprungligen om att bestraffa dem som stulit pengarna och låtit mörda Magnitsky men har i dag fått en vidare räckvidd. Den handlar om ett instrument för att komma åt och bestraffa de brottslingar som i skydd av korrupta regimer döljer sig i lagens skugga i det egna landet, men som gärna vill ha sina
pengar på ett säkrare ställe än där de själva olagligt men i skydd av sin regim har kunnat bygga upp sina förmögenheter. Frysta konton och förbud till inresa innebär att de blir hänvisade till den laglöshet som till slut hotar dem själva, och förhindras leva ett glatt liv med stulna pengar i rättsstatens demokratier.

Men lagstiftningen har en än vidare betydelse. En stor del av rysk penningtvätt handlar om att finansiera subversiv verksamhet. Den är ett säkerhetspolitiskt hot där pengarna används från allt till korruption, bidrag till extrema politiska rörelser, spionage, kriminell verksamhet riktad mot framförallt dem som den egna regimen ogillar och förberedelser för krig genom köp av fastigheter i känsliga områden, med mera.

Med Magnitsky-lagstiftningen skapas en möjlighet att komma åt inte bara dem som slarvar med regler för att kontrollera penningtvätt utan även penningtvättarna själva. I Europaparlamentet drev jag fram ett stöd för denna lagstiftning. Den diskuteras nu mellan medlemsstaterna, eftersom det handlar om utrikespolitik är det ministerrådet som beslutar, utan att parlamentet kan påverka annat än ställa krav och ge sitt stöd.

Nu finns en möjlighet att få stöd för Magnitsky-lagstiftning i Nordiska rådet liksom i Sveriges riksdag. För min del handlar detta om att möta en krigföring som riktar sig mot rättsstater och demokratier, som sker i gråzonernas och skuggornas landskap, och som kräver ett försvar.