Artikel publicerad i KvP 26 sept 2011.
I september har Estland, Lettland och Litauen firat 20-årsjubileum som fria stater. Deras frihet formade dagens Europa och gjorde Sverige till ett tryggare land.
Modet och envisheten i våra grannländer lade grunden, men det hade inte kunnat ske utan ett tydligt stöd för demokratin och ekonomisk förnyelsen som gjorde det öppna samhället starkare än dess fiender. Motkrafterna var många, gamla kommunistiska maktstrukturer, nya oligarker, etniska motsättningar och fattigdomen som sådan.
Motkrafterna lever, som i cyberkriget mot Estland, ryska pass till ryska minoriteter, ryska energiinvesteringar i Lettland och Litauen, Moskvatroget företagande och korruption samt när gasleveranser då och då avbryts. Men Estlands, Lettlands och Litauens hemhörighet i Europa är deras bästa försvar mot inflytandepolitik från Moskva.
Nu ser vi en ny maktkamp i Europa. Återigen gäller det delar av det gamla Sovjetunionen. Men i Vitryssland, Ukraina, Moldavien, Armenien, Azerbajdzjan och Georgien kom inte freden och demokratin med Sovjetunionens fall.
I Vitryssland råder totalt förtryck. Rysslands krig mot Georgien 2008 visade beredskap att sätta in militär mot grannarna. I Ukraina, är fönstret till Europa reformkrafternas hopp. Armenien och Azerbadjan har båda har outlösta etniska konflikter med varandra och regimer som ser sin egen överlevnad som viktigare än demokratin.
Precis som vi för 20 år sedan stödde demokratin i Baltikum måste vi nu göra det för dessa europeiska länder.
Faller de för trycket från Ryssland kommer det att öka också på våra grannländer. Rysk inflytandepolitik utmanar med korruption, sammanblandning av utrikespolitik och företagsinvesteringar och investeringar i energistruktur, det europeiska samhällets krav på demokrati och rättssäkerhet.
Liksom de baltiska staterna de senaste 20 åren haft avgörande betydelse för Sverige och för Europa kommer också dessa länder att ha det. Inlemmas de i en rysk intressesfär drabbas deras självständighet och demokratin. Och omvänt: framgång för ryska ambitioner skulle stärka ett regimnära maktkomplex på bekostnad av demokratin.
Inom EU:s ramverk för samarbetet i det ”östra partnerskapet” har Europaparlamentet etablerat en parlamentarisk församling. Nyligen möttes Euronest Parliamentary Assembly i Strasbourg för att diskutera hur relationerna ska kunna stärkas.
EU är världens största ekonomi och erbjuder minskat beroende av Ryssland och öppenhet mot den globala ekonomin.
Omfattande frihandelsavtal skulle stärka framväxten av ett konkurrenskraftigt näringsliv och minska utrymmet för osunda statsstöd och korruption.
Vi behöver en visumreform. Det måste vara lättare att resa till EU än till Ryssland och enkelt att utveckla kontakter, nätverk och handel med Europa.
Studenter måste få läsa vid europeiska universitet, för såväl demokratiskolning som höjd kunskapsnivå och konkurrenskraft.
Energi och gasledningar som minskar beroendet till Moskva stärker vårt oberoende och deras demokrati.
Det finns ingen mer konkret utrikespolitisk uppgift för EU än att stärka samarbetet i det östra partnerskapet.
Gunnar Hökmark
Moderat EU-parlamentariker och vice ordförande i Europaparlamentets största parti, EPP-gruppen.