1 Sammanfattning
För att öka utrymmet för enskilda människors frihetssträvanden och vitalisera den svenska demokratin behöver Sveriges författning förnyas. Det behövs också för att Sverige bättre skall kunna leva upp till internationella åtaganden om skyddet av de enskilda medborgarnas fri- och rättigheter.
Sveriges nuvarande grundlag har gradvis förändrats sedan dess tillkomst för 30 år sedan, vilket har bidragit till att författningen blivit bättre. Ett kvarstående problem är att den maktdelning mellan lagstiftande, utövande och dömande makt som är en grundläggande förutsättning för en vital demokrati i praktiken är ofullgången i dagens system och kräver författningsförändringar för att bli till politisk verklighet.
Vi ser stora fördelar utifrån den enskilde medborgarens perspektiv och kontrollen av den offentliga maktutövningen med att makten delas mellan olika, på demokratiska grunder, sammansatta institutioner. En sådan författningsutveckling skulle vara stimulerande för folkstyret, öka medborgarnas möjligheter att påverka framtiden samt stärka de rättsstatliga principerna.
Som ett första steg i en maktdelande utvecklande av författningen vill vi stärka den lokala självstyrelsen. Regeringens möjligheter att förhindra andra politiska majoriteters politik och demokratins genomslag i inom ramen för den kommunala kompetensen måste minskas. En förstärkning av den lokala självstyrelsen skulle öka medborgarnas demokratiska makt över den egna vardagen.
Regeringsformens fri- och rättighetsskydd måste förstärkas. Detta kan bl.a. ske genom att Europakonventionen upphöjs till grundlag. Vi föreslår också att rättsstaten stärks genom att uppenbarhetsrekvisitet tas bort och att lagprövningsrätten förbättras. För att fullfölja en sådan reform bör domstolarnas konstitutionella ställning förstärkas. Domstolarnas uppgift att värna rättsstatens principer är central i den demokratiska rättsstaten.
Det politiska ansvaret måste tydliggöras. Som ett viktigt inslag i strävan efter att förbättra relationerna mellan väljare och valda vill vi ge väljarna ett större inflytandet över vilka kandidater som väljs till de politiska församlingarna.
I motionen diskuteras också hur den lokala demokratin kan stärkas, bl.a. genom att införa skilda valdagar för kommunal- och riksdagsval.
För att öka intresset för riksdagens arbete framför vi krav på större öppenhet i detta. Formerna för regeringsbildning efter riksdagsval måste ses över i ljuset av nu vunna erfarenheter. Den starka regeringsmakt som blivit resultatet av både ny budgetlagstiftning och Sveriges medlemskap i EU ställer större krav på regeringens förankring och stöd i riksdagen än dagens regler.
2 Innehållsförteckning
1 Sammanfattning 2
2 Innehållsförteckning 4
3 Förslag till riksdagsbeslut 4
4 En frihetens författning 6
4.1 De grundläggande reglerna 6
4.2 Den enskildes rätt till självständighet 7
4.3 Maktbalans till individens skydd 9
4.4 Kommunerna, landstingen och staten 11
4.5 Den Europeiska Unionen 13
5 Stärkta fri- och rättigheter för den enskilde 14
5.1 Starkare skydd för den enskildes rätt 14
5.2 Äganderätten 17
5.3 Den negativa föreningsfriheten 18
6 En förstärkt rättsstat 19
6.1 Lagprövningsrätt, uppenbarhetsrekvisit och författningsdomstol 19
6.2 Domstolarnas konstitutionella ställning 21
6.3 Utnämningen av de högsta domarna 22
6.4 Regeringens utnämningsmakt 23
7 Att få välja sina företrädare 24
7.1 Förtroendemannaskapet 24
7.2 Person- och partival i förening 24
8 Valsystemet 26
8.1 Tätare val och skilda valdagar för kommun- och landstingsval 26
8.2 Tidpunkt för riksdagsval 26
9 En väl fungerande riksdag 27
9.1 Riksdagens storlek 27
9.2 Utskotten 28
9.3 Regeringsbildningen 28
3 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning av de författningsfrågor som aktualiseras i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om maktdelning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om landstingen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samverkan i kommunal- eller regionalförbund.
5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av grundlagsregleringen av den lokala självstyrelsen i enlighet med vad som anförs i motionen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riksdagens arbete med EU-frågor.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om EU och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om grundlagens skydd mot rättighetsinskränkande lagstiftning.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om minoritetsskyddet.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sändingsrätter för radio och TV.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förhållandet mellan Europakonventionen och regeringsformen.
12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring av systemet med skattetillägg i enlighet med vad som anförs i motionen.
13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring av regeringsformens skydd för äganderätten så att detta står i samklang med Europakonventionen i enlighet med vad som anförs i motionen.
14. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring av regeringsformen vad gäller den negativa föreningsfriheten i enlighet med vad som anförs i motionen.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagprövningsrätten, uppenbarhetsrekvisitet och författningsdomstol.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om domstolarnas konstitutionella ställning.
17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om avskaffande av Domstolsverket och inrättandet av en domsstyrelse i enlighet med vad som anförs i motionen.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utnämningen av högre domare.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utnämningsmakten.
20. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till en översyn av personvalssystemet och valkretsindelningen i enlighet med vad som anförs i motionen.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredning av valsystemet.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs brevröstning och blankröster.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tidpunkten för riksdagsval.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riksdagens storlek och dess arbetsformer.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om formerna för regeringsbildning.
4 En frihetens författning
4.1 De grundläggande reglerna
Författningen utgör samhällets grundläggande regler. Här skall anges hur den enskildes rättigheter skall säkras och på vilket sätt beslut om de gemensamma angelägenheterna skall fattas. Det är i grundlagen som balansen mellan den enskildes makt och rätt och den offentliga maktens räckvidd balanseras. I den balansen vill vi stärka den enskilde och skapa en tydligare kontroll av den offentliga maktens utövning.
Karaktären av grundläggande regler för statens och kommunernas förhållande till medborgarna gör det naturligt att eftersträva största möjliga enighet om reglernas utformning. En sådan strävan präglar också den svenska författningsdebatten sedan lång tid tillbaka.
Att enighet är önskvärt får emellertid inte innebära att samtalet om författningens syfte och karaktär undertrycks och att de konflikter som också måste prägla detta område inte kommer till tydligt uttryck. Tydliga alternativ är en del också av en process där enighet till slut ses som ett särskilt värde.
4.2 Den enskildes rätt till självständighet