En effektiv offentlig upphandling

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av LOU så att det införs ett krav på konkurrensupphandling av all offentlig verksamhet exklusive myndighetsutövning i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av LOU så att det införs en utmaningsrätt för företag i enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för ökad konkurrens inom vissa samhällssektorer.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram lagförslag om förbud mot offentlig näringsverksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.
5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram lagförslag med regler om konkurrensneutralitet i enlighet med vad som anförts i motionen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om att slå ihop Nämnden för offentlig upphandling och Konkurrensverket till en gemensam myndighet, Konkurrens- och upphandlingsverket.

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av LOU så att marknadsskadeavgift införs som en sanktionsmöjlighet i enlighet med vad som anförts i motionen.

8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av LOU så att det införs talerätt för branschorganisationer i enlighet med vad som anförs i motionen.

9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av LOU så att skadeståndsmöjligheterna förbättras i enlighet med vad som anförs i motionen.

10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av LOU så att preskriptionstiden förlängs till två år i enlighet med vad som anförs i motionen.

Bakgrund

Den totala offentliga upphandlingsvolymen uppgår till omkring 400 miljarder kronor per år. Det motsvarar drygt 23 procent av Sveriges BNP. Merparten av alla upphandlingar som görs av regering, riksdag, statliga myndigheter, kommuner och landsting och offentligt ägda företag regleras sedan 1994 i lagen om offentlig upphandling (LOU).

En särskild utredare fick i juni 1998 i uppdrag att utreda organisationen av Nämnden för offentlig upphandling (NOU) och vilken roll samt vilka uppgifter nämnden borde ha i framtiden med hänsyn till behovet av tillsyn av offentlig upphandling. Utredaren skulle även göra en översyn av bestämmelserna i 6 kap. lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU), som bl.a. avser upphandlingar under tröskelvärdena. Utredaren skulle också se över bestämmelserna om skadestånd i 7 kap. 6 § LOU.

I maj 1999 övergick utredningen till att bli en parlamentariskt sammansatt kommitté – Upphandlingskommittén. Kommittén skulle enligt ett tilläggsdirektiv bl.a. bedöma vilka närmare avvägningar som en upphandlande enhet bör göra när enheten skall anta det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, behandla frågan om möjligheten att upphandla lokalt och analysera möjligheterna för en upphandlande enhet att ta in s.k. antidiskrimineringsklausuler.

I december 1999 lämnade Upphandlingskommittén ett delbetänkande – Effektivare offentlig upphandling – för fortsatt välfärd, trygghet och tillväxt (SOU 1999:139). Upphandlingskommittén skall i slutet av året avlämna sitt slutbetänkande. Statskontoret har på regeringens uppdrag sett över möjligheterna till elektronisk upphandling under de s.k. tröskelvärdena, d.v.s. i enlighet med de bestämmelser som finns i 6 kap. LOU. Statskontoret kom i november 1999 med rapporten Elektronisk upphandling under tröskelvärdena (1999:39).
Finansdepartementet har utrett om det är möjligt att införa elektronisk upphandling även för upphandlingar över tröskelvärdena. Förslag finns presenterade i promemorian Elektronisk upphandling över och under tröskelvärdena.

Regeringen har under våren lagt en proposition som är under riksdagsbehandling där man tar upp vissa av Upphandlingskommitténs förslag samt Statskontorets och Finansdepartementets förslag om elektronisk upphandling. Den liggande propositionen saknar dock de viktigaste och mest betydelsefulla förslagen som Upphandlingskommittén, huvudsakligen i enighet, har föreslagit.

Ökad konkurrensupphandling

&#61485, Konkurrensupphandling av all verksamhet exklusive myndighetsutövning

&#61485, Lagstadgad utmaningsrätt

Konkurrensupphandlingen har visat sig leda till betydande besparingar inom de områden av den offentliga sektorn där denna metod används. LOU bör därför kompletteras med ett krav på att all verksamhet där förutsättningar finns skall upphandlas i konkurrens. I praktiken betyder detta att all verksamhet som inte är myndighetsutövning eller finansieras via olika sorters pengsystem, där ju konkurrensmomentet är inbyggt i det individuella valet av en tjänst, skall upphandlas i konkurrens. Detta innebär att LOU kommer att gälla även vid inköp från egenregiverksamhet. LOU bör vidare kompletteras med ett krav på att affärsmässighet skall gälla vid avbrytande av upphandling.

Intill dess att alla verksamhet konkurrensupphandlas enligt ovan anser vi att en lagstadgad utmaningsrätt bör gälla. Den skall innehålla en skyldighet för kommuner att upphandla varje verksamhet, förutom myndighetsutövning, i konkurrens när en företagare så begär. Enskilda och företag ges på detta sätt en möjlighet att utmana den offentliga sektorns verksamhet. Förutom ökad effektivitet och konkurrens öppnas stora möjligheter till fri företagsamhet inom det som tidigare varit offentliga monopol.

Åtgärder för ökad konkurrens inom vissa samhällssektorer

&#61485, Stimulera avknoppning av offentlig verksamhet

I propositionen bedömer regeringen att upphandlingar under tröskelvärdena bör vara lagreglerade i 6 kap. lagen om offentlig upphandling och att regler bör finnas i huvudsak i samma omfattning som idag. Mot den bakgrunden finns anledning att ifrågasätta huruvida regeringen är medveten om de betydande problem som upphandlingsreglerna ofta skapar i samband med avknoppning av offentlig verksamhet. Med avknoppning menar vi i detta sammanhang att en offentlig myndighet lämnar ett entreprenaduppdrag till ett företag som ägs och drivs av tidigare offentligt anställda i verksamheten. Vår uppfattning är att nuvarande upphandlingsregler i själva verket kan ha förhindrat konkurrens genom att hindra avknoppningar på framförallt B-tjänsternas område (t.ex. utbildnings-, social- samt hälso- och sjukvårdstjänster). Avknoppning ökar konkurrensen genom att marknadsstrukturen förändras i riktning mot flera alternativ och mindre fåtalsdominans. Att göra vissa avsteg från reglerna i dessa sammanhang kan enligt vår uppfattning vara affärsmässigt och torde i flertalet fall inte heller kunna ha någon nämnvärd negativ effekt på handeln mellan EG:s medlemsstater. B-tjänster under tröskelvärdena bör därför undantas från LOU. Att tidigare offentliganställd personal får överta en verksamhet kan dessutom i praktiken ofta vara en förutsättning för att en viss verksamhet skall kunna konkurrensutsättas. Nuvarande upphandlingsregler garanterar enligt vår uppfattning bara att konkurrensen utnyttjas när konkurrensupphandling sker, inte att omfattningen av konkurrensupphandling ökar.

Möjligheterna att förenkla och förtydliga gällande regler på ett sådant sätt att olika former av avknoppning underlättas är enligt vår uppfattning inte tillräckligt allsidigt och förutsättningslöst belysta genom den s.k. sjukvårds- upphandlingsutredningen. Även de legala förutsättningarna för s.k. kundvalsmodeller framstår som otillräckligt belysta. Det är enligt vår uppfattning ytterst angeläget att utvecklingen mot flera kundvalsmodeller inte hålls tillbaka av en otydlig eller olämplig reglering. För att komma till rätta med de problem som nu påpekats, bör regeringen ta ändamålsenliga initiativ. Självklart får detta inte innebära att grundläggande principer om likabehandling, icke-diskriminering, transparens, ömsesidigt erkännande och proportionalitet som följer av EG-fördraget åsidosätts.

Förbud mot kommunal näringsverksamhet

&#61485, Generellt förbud mot offentlig näringsverksamhet
&#61485, Krav på konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning

Vi anser