Hoppa till innehåll

En dag i Strasbourg

I Strasbourg nu sista arbetet inför budgetomröstningen, där vi konsekvent går emot utgiftsökningar och gärna ser besparingar, vi gör ett undantag och det gäller satsningar på forskning samt självfallet just nu flyktingmottagandet där bristerna är stora.

 

I fokus just nu när det gäller flyktingfrågan är de mycket stora strömmar av flyktingar som kommer via Grekland och vidare in i länderna på Balkan. För att rätt förstå de problem som nu finns när det gäller den omedelbara hanteringen av tusentals människor på flykt måste man se till de svår försummelser som under lång tid har präglat grekiskt flyktingmottande och de sociala omständigheter som har mött flyktingar som har kommit via Grekland, frånvaron av registrering och gränskontroll som i sin tur drabbar andra länder i form av mycket stora utmaningar. Det leder nu till krav på stängda gränser i länder som Kroatien, Slovenien och Serbien och det leder till de motsättningar som präglar politiska ledare i ett antal länder.

 

Det blir därför en viktig uppgift, och oundviklig, att stärka upp den grekiska gränskontrollen. Det handlar inte om stängda gränser eller om något annat än att kontrollerade gränser är en förutsättning för asylhantering och för den fria rörligheten inom EU.

 

För min del innebär dagen att vi inväntar besked från socialistgruppen om de kommer att acceptera mitt och vårt förslag till bankstrukturlagstiftning eller ej. Om inte kommer det med all sannolikhet inte bli någon lagstiftning alls, något som är bättre än en lagstiftning som hindrar och försvårar investeringar och likviditeten på de finansiella marknaderna.

 

Det är för min del lite udda att jag har ett fullt stöd i sak för min linje från flertalet socialdemokratiska regeringar, inklusive den svenska, men däremot krav från den socialistiska gruppens företrädare som går långt bortom vad som finns en majoritet för i parlamentet. Det är enbart genom att hota med rösterna från extremisterna som S-gruppens företrädare har kunnat agera för sina krav, medan den linje som jag har valt har en majoritet bland dem som diskuterar lagstiftningens innehåll.

 

Nu har alltför lång tid gått med denna låsning av situationen och om den socialdemokratiska gruppens ledamöter i sin helhet kräver att bankernas investeringsverksamhet ska minska, med hjälp av att de annars blockerar med hjälp av Le Pen och andra, så får det bli ett slut på detta nu med krav på ett återkallande av lagstiftningen. Nu tror jag att majoriteten i S gruppen vill nå en uppgörelse och ger oss ett positivt svar i dag.

 

I går fick vi till slut beslut om telekompaketet. Det finns en överdriven och felaktig tro på att man med politiska beslut kan trolla bort kostnader som finns för roaming men jag anser att det fokus vi nu får på bättre regler för operatörer att samverka kommer bidra till en bättre marknadsutveckling. I debatten underströk jag att nu måste detta ses som ett första steg i syfte att ytterligare pressa priser vilket är nödvändigt med tanke på hur snabbt datavolymerna växer med nya tjänster. Det kräver också att vi ökar kapaciteten för mobila bredband både vad gäller utrymme för växande trafik och för högre hastigheter. Då får vi allt mindre problem med debatten om nätneutralitet som ofta handlar om olika saker. Det beslut som vi tog i går innebär att ingen får diskrimineras och operatörer inte får blockera men omvänt att nytt utbud som förutsätter garanterad trafik ska kunna få det, utan att det sker på bekostnad av andra användare. De som säger nej till all slags trafikstyrning säger i praktiken nej till många av de mer avancerade tjänster som nu växer fram. De blockerar användarnas tillgång till dem istället för att garantera dem fri tillgång.