Hoppa till innehåll

En bra vecka för EU

Det blev en bra vecka i Strasbourg. En lång rad viktiga beslut som bidrar till ett bättre Europa och en bättre europeisk ekonomi.

I grunden viktigast var beslutet om att godkänna handels- och partnerskapsavtalen mellan EU och Kanada. Det innebär två viktiga saker.

För det första binder de Kanada och Europa närmare varandra i ekonomi, handel och politik. Mer integrerade ekonomier och en ökad handel ger ökat välstånd, fler jobb och ökad konkurrenskraft. De bidrar också till att ge två stora demokratier en större kraft tillsammans och en bättre sammanhållning för att värna frihet, demokrati och öppna samhällen.

För det andra är det en viktig signal i en värld där politiska ledare som Putin och Trump vill dela västvärlden eller urholka dess sammanhållning. Där Trump säger upp gamla avtal sluter EU nya. Där USA lämnar träder EU fram. Det är en viktig signal till USA men också till andra delar av världen som vill ha en ordning för ekonomi, handel och politisk samverkan baserad på just frihet, demokrati och öppna samhällen.

Detta var inget som vare sig Putin eller Europaparlamentets olika extremer ville. Det går rakt på tvärsen emot deras politik och strategi för motsättningar och stängda gränser. Det var heller inget vad Miljöpartiets och deras vänner ville. De röstade emot ett närmare samarbete mellan EU och Kanada. Det gjorde i praktiken också några av socialdemokraternas ledande företrädare i Europaparlamentet, genom att lägga ner sina röster vilket i grunden var samma sak som att rösta nej.

Hade de fått sin vilja igenom hade de inte blivit något avtal, inget närmare samarbete, inte ökad handel och inte ökad sammanhållning. När Kanadas premiärminister Justin Trudeau höll tal på torsdagen, dagen efter parlamentet godkänt avtalet, var det uppenbart hur viktigt det är att i vår tid binda demokratier närmare varandra istället för att gå i Putins och Trumps fotspår. Det är en skam för Miljöpartiet och socialdemokraterna att de hade företrädare som motarbetade avtalet.

Mycket viktigt var också beslutet om utsläppsrätter som nu ska förhandlas med regeringarna. Istället för de ständiga överbud som S och MP och deras partivänner i parlamentet ägnar sig åt fick vi nu ett beslut som innebär minskade utsläpp men i en takt som kan förenas med tillväxt och europeisk konkurrenskraft. De svenska socialdemokraterna ville ha en avveckling av utsläppsrätter som i praktiken hade slagit ut produktion i Sverige och Europa till fördel för produktion i andra länder.

Om man har en industriell teknologi som är världsledande kan man inte göra mycket mer. Om man då tvingar de företag som är resurseffektivast och mest miljövänliga att lägga ner på grund av man belastas med högre kostnader för en produktion man inte kan förbättra leder det till att företag eller produktion flyttar till länder med lägre krav och sämre teknologi. Då pressar sysselsättningen och välståndet ner samtidigt som utsläppen blir större där produktionen pressas ut. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern förlorade och det vinner miljön mycket på.

Deras tanke att införa så dyra utsläppsrätter så att europeisk industri inte klarar konkurrensen utan nya tullar skulle ju bara leda till handelskrig, minskad handel och sämre ekonomisk utveckling. Det skulle leda till att ambitiösa miljömål ställs i motsats till en nödvändig ekonomisk tillväxt. Det vore att underminera och försvåra hela klimatagendan.

Min rapport om den europeiska tillväxtpolitiken blev godkänd med större röstsiffror än jag hoppats på. Det innebär ett klart besked till kommissionen att inte böja reglerna för stabilitetspakten, att underskott inte får vara större än vad reglerna föreskriver och att flexibilitet vad gäller offentliga stimulanser måste hålla sig inom regelverket och inte vara en ursäkt för att överträda det. Kommissionen fick därmed ett annat besked från parlamentet än vad man förväntat sig och det leder till ett ökat tryck på reformer och kvalitativ budgetering, där de viktigaste utgifterna prioriteras och inte används för att motivera större underskott. Ett trovärdigt regelverk för stabila offentliga finanser är en förutsättning för stabila förutsättningar för ekonomi, investeringar och tillväxt.

Glädjande är också att ett antal centralistiskt inriktade rapporter om det framtida EU fick ett förvånansvärt litet stöd. Just i Europaparlamentet brukar de kunna få en mer jublande uppslutning. Det innebär att debatten om hur EU ska utvecklas lättare kan ledas in i frågor som gäller hur vi fördjupar den inre marknaden, hur vi stärker handelspolitiken och bättre samordnar utrikespolitiken. För att ta några exempel.