Hoppa till innehåll

En annorlunda regeringsdeklaration

I dag riksdagens högtidliga öppnande. Och det ska vara ett högtidligt öppnande. Riksdagen företräder svenska folket och är inte bara ett uttryck för folkvilja utan också ett uttryck för vår självständighet och demokrati.

Den regeringsdeklaration som kommer att presenteras senare i dag är kanske till känd genom tidigare presentationer men det finns en anmärkningsvärd sak med den. Den skiljer sig från alla andra motsvarande i Europa. Den bygger på en politik som fortlöpande har sänkt skatter, som har öppnat upp för valfrihet i vård och omsorg och som satsar på forskning och infrastruktur liksom fortsatta skattesänkningar.

I ett Europa som präglas av ökat skattetryck och än mer ökade offentliga utgiftsnivåer samt växande skuldbördor är detta en radikalt annorlunda regeringsdeklaration, nästan med karaktären av Sörgårdsidyll i den värld vi lever i i dag. Men det är resultatet av en långsiktig politik. Och det finns skäl att se och inse att den värld vi lever i är ingen idyll i något av dessa avseenden.

Den globala och den europeiska ekonomin skapar stora osäkerheter även för oss, som understryker behovet av fortsatta reformer som stärker oss, den geopolitiska verkligheten innehåller vidare sina hot liksom skeenden längre bort ifrån oss. Vi är ingen isolerad ö men ett land som lyckats uppnå en stabilitet och utveckling i en värld som präglas av stora utmaningar.

Det finns skäl att tro, för att uttrycka det milt, att detta hänger samman med den politik som har förts under de senaste åren. Inte ens socialdemokrater bör kunna frigöra sig från den tanken att det var väl att vi inte gjorde som andra och försökte häva krisen genom ökade underskott. Något kan framgångarna och stabiliteten hänga samman med den regering som har styrt landet, måste även dess motståndare kunna erkänna.

För mig med samma perspektiv som alla andra men med problemen i andra länder som en del av de krav på lagstiftning och politik som följer är det uppenbart hur framgångsrika vi har varit men också vilka krav det ställer på de kommande åren.

Och en politik som skulle föra Sverige tillbaka 20 år i tiden genom att bekämpa valfrihet och öka bidrag skulle göra oss mer lika det övriga Europa och tvinga fram regeringsdeklarationer som är mindre annorlunda.