Elever som går i friskolor presterar väsentligt mycket bättre än elever som går i kommunala skolor. Det visar nya siffror från de senaste nationella proven i Sverige. I samtliga grundämnen presterar elever i friskolor bättre. Det är ett exempel på varför det vore bra om den svenska skoldebatten nu vänds mot de skolor som är dåliga i stället för mot dem som fungerar bra.
I måndags presenterade den fristående skolan Engelska Internationella Skolan (Engelska skolan) en sammanställning över hur svenska elever presterat på de nationella proven beroende på om de gick i kommunala skolor, fristående skolor eller Engelska skolan.
De standardiserade proven talar sitt tydliga språk: av niondeklassarna i kommunala skolor uppnår endast 51 procent något av betygen A-C i svenska, vilket kan jämföras med 61 procent av eleverna i fristående skolor och hela 72 procent av eleverna i Engelska skolan. Liknande skillnad finns mellan de elever som går på friskolor och de som går i kommunala skolor inom både matematik och engelska.
Det här är starka resultat som vittnar om att fristående skolor presterar bättre resultat än de kommunala. Problemet är att det här perspektivet sällan lyfts i den svenska debatten, som från början har handlat om vänsterns motstånd mot privat företagande och privata alternativ. Nu ser vi att det motståndet riktar sig mot skolor som ger bra kunskaper åt alla de olika elever som fritt kan välja dem.
Ofta lyfter vänsterdebattörer upp att det är barn från starka sociala förhållanden som går i friskolor. Det är fel. Den segregering de talar om får man om elever inte kan välja utan går i den skola som är närmast där de bor. Då får man en rekrytering till skolor som följer av olika bostadsområden i stället för den som följer av elevers fria val oavsett var de bor.
Engelska skolan har till exempel en större andel elever med utländsk bakgrund än genomsnittet i Sverige och flera av deras skolor ligger i så kallade “lågstatusområden”. Däremot spelar det roll hur en skola sköts och hur dess personal utformar verksamheten. Vänstern motverkar i själva verket för barn som behöver kunna välja bort en dålig skola till förmån för en som kan utveckla deras fulla potential. Vilket är en av förklaringarna till att svenska elever nu klarar sig bättre i PISA.
Den rödgröna regeringen tillsatte under förra året en utredning som kommit att handla om vinstbegränsning – inte kvalité. I början av november presenterade utredaren Ilmar Reepalu (S) ett delbetänkande om att sätta ett tak på vinster i välfärden som gör att i stort sett alla överskott blir förbjudna. Det är ett förslag som i praktiken innebär ett förbud för privata skolor eftersom de inte ens skulle kunna bygga upp kapital och buffertar för att vara stabila över lång tid. Och det bortser från att om en skola erbjuder bra eller bättre utbildning för samma kostnad som kommunala skolor så är det en vinst för alla, inte minst för de kommunala skolor som kan utvecklas.
I dag står hundratusentals elever i kö till fristående skolor. Än fler går i fristående skolor. Det är elever som har valt dem och ibland har de valt bort en skola som de var rädda för eller som inte kunde ge dem den kunskap de ville ha. Ibland har de valt bort en dålig skola som kommunalpolitiker håller under armarna. Det bästa sättet att få fler bra skolor och avveckla dåliga skolor är att slå vakt om elevers rätt att välja den bästa möjliga skolan oavsett varifrån de kommer. Då kan vi kanske steg för steg få Europas bästa skola.