Margot Wallströms återkommande sätt att uttrycka sig om Rysslands krig i Ukraina har varit att det är en konflikt i Ukraina, samtidigt som hon pliktskyldigt säger att Ryssland måste acceptera Ukrainas gränser. Det är som att viljan att förstå vad den rättsföraktande regim som Putin företräder tar över viljan att markera mot vad som är ett ett krig mot europeiska gränser och mot en självständig europeisk stat och som bör kallas för det.
I gårdagens Agenda var det extra tydligt att det saknas en djupare förståelse för vad som nu händer och sker. Å ena sidan ska vi hjälpa Ukraina till ekonomisk utveckling, å andra sidan hoppas hon, liksom alla vi andra, att sanktionerna ska bita och hålla tillbaka Putins krigföring. Men det vi sett är ju att Putin vare sig hållit igen krigföringen eller hållit tidigare löften om vapenstillestånd, än mindre talat sanning. Putin eskalerar ensam krisen och kriget.
Det är Putins krig, som han för genom ombud men också genom direkt ryskt deltagande. Det finns ingen möjlighet att 8000 ukrainska soldater i Debaltseve skulle vara omringade av olika rebellgrupper. Det handlar om organiserade och kvalificerade ryska förband tillsammans med ryskt organiserade förband av olika deltagare, samtliga med avancerade militära vapen av ett slag man inte hittar på den svarta marknaden i Donetsk.
När Wallström på fullt allvar hävdade att Ukraina inte vill ha hjälp med militär materiell inklusive vapen, dödliga vapen som hon uttryckte det är det någon annans budskap som hon för fram, inte Ukrainas. Ryssland har fört in stora mängder med avancerad vapenmateriel till Ukraina, som nu leder till att ukrainska soldater och civila dödas. Självfallet vill Ukraina ha hjälp med att försvara sig.
Debatten om en svensk Nato-diskussion har hon velat avfärda med att den riskerar att skapa oro bland andra länder. Utan att precisera vilket land som skulle känna sig hotat av att Sverige stärker sin och andras försvarsförmåga.
Det är knappast våra fredliga och demokratiska grannar som känner sig hotade av en svensk Nato-debatt. De känner sig hotade allihop av de provokationer och de hot som Ryssland riktar mot sitt grannskap och vars allvar man understryker genom kriget i Ukraina. Estland, Lettland, Litauen, Polen, Danmark, Norge eller Finland hotas inte av en svensk Nato-anslutning, lika lite som de känner någon oro för en diskussion om den.
Däremot skulle de känna en större trygghet och ha en starkare försvarsförmåga mot de hot som i dag är aktuella. Det är inte Estland som hotar Ryssland utan Ryssland som vill klargöra att man är ett hot mot sina grannar, inte mist Estland.
Om det är så att Margot Wallström, vilket uppgifter i Expressen antyder, har gått den ryska ambassaden till mötes med krav på att svenska flygplan inte ska landa i Estland under den kommande Östersjöövningen är det en eftergift vad gäller svensk suveränitet och vad gäller den utrikesdeklaration hon läste upp för bara några dagar sedan, där regeringen slog fast att vi visserligen är militärt alliansfria men likväl ska kunna lämna militärt stöd till våra granar om de utsätts för militär aggression.
Den ryska regimen har inget att göra med svensk säkerhetspolitik eller utformningen av svensk försvarspolitik. Den driver en aggression mot sina grannar, inklusive Sverige, där kraven svenskt beteende är ett exempel, och det är mot Ryssland vår trygghet och andras trygghet ska stärkas.
Det är Ryssland som ska känna att hot och krav inte lönar sig vare sig mot oss eller våra grannar. Det är vi som tillsammans ska stärka vår förmåga att stå oberoende och självständiga mot provokationer. Det är inte den krigförande som vi ska böja oss för. Det är den krigförande som ska veta att dess grannar vill och kan försvara sig.
Om det är sant att Wallström har gjort eftergifter till det krigförande och hotande Ryssland har hon skadat tillförlitligheten i svensk utrikes- och säkerhetspolitik, hon har undergrävt den så kallade solidaritetsklausulen och hon har försvagat Estland gentemot Ryssland. Nu måste klarhet skapas. Stämmer uppgifterna har hon underminerat regeringen Löfvens trovärdighet. Det är våra grannars trygghet vi ska värna om vi ska värna freden.