I september 2007 var inflationen 2,1 procent. Det är främst högre mat- och energipriser på de internationella marknaderna som ligger bakom den senaste ökningen. Stark ekonomi, befolkningstillväxt och förändrade konsumtionsmönster i Asien har exempelvis lett till en större efterfrågan på livsmedel. Robert Goebbels förklarar att i Kina, och andra länder i regionen, har efterfrågan på kött ökat och att 60 procent av jordbruksproduktionen går till djurfoder. Höjd efterfrågan på biobränsle, och grödor som inte används till mat är ytterligare en faktor som skjuter priserna uppåt.
Att bekämpa inflationen blir svårt med höga mat- och oljepriser som knappast kommer att gå ner. Regeringarnas åtgärder för att kämpa mot klimatförändringarna genom höjda energipriser påverkar i slutändan konsumenternas utgifter, säger Robert Goebbels.
Gunnar Hökmark har en positivare syn:
Vi har fortfarande en ganska låg inflation tack vare bättre konkurrens på ett antal områden och genom globaliseringen, som ger fler produkter till lägre priser. Även om räntorna har ökat sedan ett och ett halvt år tillbaka, är de fortfarande jämförbara med räntorna för tio eller tjugo år sedan.
Skillnader mellan EU-länderna
Inflationen varierar mellan EU-länderna: från 1,9 procent i Nederländerna (mars 2008) till högre nivåer i nya medlemsländer som Lettland 16,6 procent och Bulgarien 13,2 procent och Litauen 11,4 procent. Hur kan det förklaras?
Det är ingen tillfällighet att några av våra nya medlemsstater har högre inflation, kommenterar Gunnar Hökmark. De har haft goda tillväxtmöjligheter. I de nya medlemsstaternas växande ekonomier behövs nya byggnader, nya fabriker, ny investering vilket driver på efterfrågan. Och bidrar till en högre genomsnittlig inflation i hela EU.
Robert Goebbels understryker den roll regeringarna och EU spelar i att påverka inflationen:
Nationella skillnader i inflationstakten speglar delvis administrativa prisökningar, höjda skatter och regeringar som ökar priserna på lokal nivå. Exempelvis, Luxemburg anpassar priserna för vissa allmänna tjänster två gånger per år utifrån ett index. Därför är inflationen i Luxemburg högre än i vissa grannländer.
Goebbels tillägger att EU för ett tag måste sluta att driva på momsökningar. Europeiska kommissionen ber nya medlemsstater att öka konsumtionsavgifter på gas, olja och diesel för att harmonisera beskattningen inom unionen. Europeiska kommissionen borde enligt honom försöka att undvika skatteökningar och ökningar av administrativa priser.
Regeringarna kan verkligen spela en viktig roll genom att långsiktigt hålla inflationen och räntorna nere, säger Gunnar Hökmark. Reformer krävs för att se till att vi har god konkurrens inom olika sektorer. Myndigheterna måste ta kontroll över offentliga finanser för att hindra att de stimulerar inflationen.
Är lösningen högre räntor?
Inflation uppstår när mer pengar är i omlopp. När räntorna ökar, så minskar investeringarna på grund av högre kreditkostnader. Istället föredrar folk banksparande eftersom det erbjuder säkrare sparräntor. Högre räntor kan ”få bort” pengar från marknaden, tackla inflationen och dämpa tillväxten.
Robert Goebbels uppmanar ECB att hålla fast vid sin politik att hålla inflationen nere:
Jag hoppas att de kommer att hålla fast vid den nuvarande nivån på 4 procent. Importerad inflation kan inte bekämpas med höjda räntor.
Enligt Hökmark ska ECB själva bestämma hur räntepolitiken ska genomföras och det ska inte vara en fråga för politiskt yttrande:
Vi behöver de mest rationella besluten som tas utifrån ekvationer.
Högre löner?
Skulle inte höjda löner vara en lösning på inflationen som negativt påverkar vår köpkraft? Det förespråkar allt fler fackföreningar. Men lönehöjningar kan också riskera att leda till höjda priser och en uppåtgående inflationsspiral.
Det krävs ett balanserat tillvägagångssätt säger Robert Goebbels:
Det är fackföreningarnas roll att försvara vanliga människors köpkraft. Men det kan leda till en pris-lönespiral. Vi behöver en balans.
Enligt Gunnar Hökmark ökar EU-medborgarnas köpkraft främst tack vare ekonomisk tillväxt:
Stärkt köpkraft uppvägs till viss del av återföljande prisökningar. Men i absoluta termer, kan vi fortfarande köpa mer än tidigare. Under det senaste årtiondet har vi haft mer tillväxt än inflation.