En eftermiddag med genomgång av vad som sker med klimatpaketet och hur vi bäst ser till att investeringar i andra länder kan tillgodoräknas i klimatpolitiken och hur vi ska se på den industri som definitionsmässigt släpper ut koldioxid som till exempel stål och cement. Utsläppsrättssystemet ska formeras så att det styr mot ny teknik och bort från koldioxid, inte så att det blir en beskattning på verksamheter som inte kan ändar sina utsläpp, bara flytta till länder med andra regelverk. Det leder till större utsläpp, både i andra lädner och här, när en del av våra utsläpp inte längre konkurrerar om utsläppsrätter här utan frigör utsläppsrätter till andra verksamheter.
Utvecklingen på finansmarknaderna tog ett nytt ytterligare steg med Lehman Brothers begäran om konkurrensskydd samtidigt som Bank of America köpte investmentbanken Merrill Lynch på grund av dess förluster. Ett ytterligare drag av allvar följer att AIG, American International Group, en av världens ledande försäkringsgivare, just nu är föremål för krissamtal för att rädda företagets framtid efter kraftiga förluster och kursfall.
Det riskerar att föra krisen in i försäkringsmarknaden med nya problem som växer fram snarare på grund av sjunkande värden än på grund av dåliga investeringar som sådana. Det är ett amerikanskt problem mer än något annat men det är ett globalt problem som följer av att de företag som det handlar om är globala med betydelse i en lång rad olika länder. Det är dessutom ett övergripande problem eftersom det slår mot världens finansmarknader och minskar utrymmet och förutsättningar för investeringar. En låg konjunktur riskerar att bli än lägre, med recession redan i dag i länder som Spanien, Storbritannien och Tyskland men också i snabbt växande ekonomier som har bromsat in på grund av sin egen överhettning i form av Estland och Lettland.
Det är inte alltför främmande att långa perioder av tillväxt också leder till kriser och åtstramningar. Det är naturligt, det som riskerar att göra problemen djupare än så är företagsledningar som blivit fartblinda och lett en tillväxt som saknat reell grund i företagens lönsamhetstillväxt. När det är en hel finansiell sektor slår det inte bara mot de enskilda företagen utan mot de marknader som är beroende av den.
I det stora hela sker samtidigt en snabb utveckling som förändrar mycket i den globala ekonomins utveckling. Det är genom reformer och förändringar som ny tillväxtkraft skapas och större marknader växer fram. Världsbankens Doing Business rankar för femte året i rad reformtakten i ett antal länder och vilka som är bäst att göra affärer i.
Det är en sammanställning som låter ana hur de kommande årens ekonomiska utveckling kommer att prägla de stora ekonomiernas förhållande till varandra. Azerbadjan är i årets sammanställning den ledande reformekonomin i avseende att göra det enkelt för företagande och investeringar. Sverige är nummer 17 på listan som sådan. Bland de 30 främsta finns länder som Estland, Lettland och Georgien. Centraleuropa och Centralasien är i detta perspektiv blivande tillväxtcentra. Det stämmer väl med verkligheten men visar också att ekonomisk tillväxt inte bara är en funktion av konjunktur utan av reformstrategi för företagande och nya innovationer. När lågkonjunkturen kommer är det bra att komma ihåg att den långsiktiga tillväxtstrategin fortfarande heter reformer och avregleringar, inte konjunkturpolitik som formuleras i lågkonjunkturen och får effekt när man är på väg ur den.