Publicerad den 12 november 2010 i Dagens Industri.
De kommande tio åren kommer Europa att präglas av åtstramningar och besparingar. Men i spåren av den finansiella krisen har ivern att minska systemrisker och de svagheter som präglade de finansiella marknaderna lett till en vilja att reglera inte bara mot systemrisker utan även mot risktagande som sådant. EU-direktivet om alternativa investeringsfonder, felaktigt kallat hedgefondsdirektivet, är ett exempel på hur långt ivern att reglera har gått. I EU-kommissionens förslag till direktiv bakades hedgefonder, råvarufonder och riskkapital samman i ett enda regelverk oberoende av var det fanns systemrisker.
Detta trots att kommissionen i sitt förslag konstaterade att hedgefonder inte utgjort någon systemrisk under krisen och att riskkapital i sig heller inte innebär någon systemrisk. Jag har i detta lagstiftningsarbete haft två mål. – att direktivet enbart ska gälla finansiella institutioner, inte industriella verksamheter. Moderbolag eller holdingbolag, som äger en stor del av svenskt näringsliv, ska inte betraktas som hedgefonder. – att riskkapitalföretagande inte drabbas av tyngande regler om rapportering som inte svarar mot verksamhetens omfattning, av krav på offentliggörande av affärsplaner som drabbar de företag man investerar i samt att regler för tredjeland inte motverkar investeringar utanför EU eller stänger internationellt riskkapital ute genom regler som leder till ökad protektionism på de finansiella marknaderna.
När Europaparlamentet i torsdags beslutade om direktivet för alternativa investeringsfonder var holdingbolag av det slag som äger stora delar av den svenska industrin undantagna. De industriella koncerner det handlar om kan utvecklas utifrån den affärslogik och de krav som ställs på industriella verksamheter och inte på finansföretag. Därtill är direktivet nu öppet för investeringsfonder från tredjeland. Transparensen ökar där det är rimligt. Fondförvaltare får lättare att marknadsföra sig inom hela EU, även om de hör hemma utanför EU. Det hade kunnat bli tvärtom. Med den lagstiftning vi nu har stärks förutsättningarna för riskskapitalföretagande som har hela EU som sin bas.
EU-direktivet om alternativa investeringsfonder är en framgång jämfört med hur förslaget såg ut från början. Men viktigast av allt, svenskt näringsliv och riskkapitalindustri har fått bra förutsättningar att utvecklas.
GUNNAR HÖKMARK