Hoppa till innehåll

Det behövs mer – inte mindre kraftproduktion

  • av

Replik DI Debatt, den 20 december 2022

Kanske är det för att Filip Johnsson och Lisa Göransson inte läste min artikel innan de skrev sin replik som de svarar på fel saker. 

För det första provoceras jag inte alls av energieffektiviseringar. Tvärtom är det något som ligger i all modernisering och i varje företags eller hushålls intresse. Det jag skrev om är att om vi kunna fasa ut fossil energianvändning, oavsett om det är för kraftproduktion eller i andra former, så behövs det mer och inte mindre kraftproduktion. 

För det andra handlade min artikel inte om den avvecklade kärnkraften utan om vårt behov av ökad kapacitet för elproduktion. Däremot konstatera jag att ett problem vi i dag har, när vi behöver en ökning av tillgången på el ,och kapacitet som säkrar denna tillgång, beror på den obalans som har skapats: ” Genom att avveckla stabil elkraft – som kärnkraften – har vi fått en obalans i vårt elsystem som även motverkar förutsättningarna för den icke-planerbara elkraften i form av sol och vind.” 

Det är ett problem som vi måste hantera framöver hur mycket man än ogillar diskutera avvecklingen av fyra reaktorer. 

Det är för de flesta uppenbart att vi har betydande problem i det svenska elförsörjningssystemet när priserna är exceptionellt höga och volatila, när de blir än högre när ett kraftverk tillfälligt stängs av, när vi löper riskerna av nedstängningar eller ransonering samtidigt som obalanserna skapar svårigheter att utnyttja den vindkraft som byggts ut. Om Johnsson och Göranson inte ser detta som problem är de välkomna att tala med de företag och hushåll som i dag ser sin ekonomi hotad genom elpriserna och osäkerheten på tillgång till el. 

För det tredje ställer jag i min artikel inte som Johnsson och Göranson påstår de olika kraftslagen mot varandra. 

Tvärtom skriver jag: ”Vi bör bejaka alla tillskott till vår elproduktion oavsett om det är kärnkraft, vattenkraft, vindkraft, solkraft, kraftvärme eller biokraft. Men det bör ske på kommersiella villkor som premierar nätets stabilitet och försörjningssäkerhet, ger varje kraftslag möjlighet att konkurrera utifrån sina villkor och som driver utvecklingen.”  

Det är också mot den bakgrunden jag understryker varför den europeiska elmarknaden är viktig: ”Det är genom den som vi kan skala upp den förnyelsebara men icke-planerbara kraftproduktionen i form av vind och sol.”

Det som de facto förvånar mig mest med deras replik är att de sannolikt medvetet blandar ihop mängden energi som produceras över året med den effekt som finns tillgänglig vid varje givet tillfälle och därför hävdar att vi inte har ett bristproblem. Men som de väl vet har man ingen el i nätet dag 1 hjälper det inte om man har överskott dag 2. Skälet till att vi importerar el från bland annat fossil kraftproduktion och att vi i Sverige nu startar upp fossil kraftproduktion är att överskott dagar då elen inte används inte hjälper de dagar det är underskott. 

Mitt mål om att ”Sverige bör därför ha som mål att bygga ut en infrastruktur för kraftproduktion som ger oss ett normalt överskott i kapacitet på minst 20 procent”, avfärdar de just med att det i Sverige under året producerar mer än vi använder. Det är en häpnadsväckande sammanblandning av energimängd med effekt som är svår att förstå varför två forskare i elsystem gör. 

Ett skäl till våra problem i dag – problem som de två forskarna verkar ovilliga att acceptera – är avvecklingen av kärnkraftsreaktorer, något som vi erfar varje gång någon av de nu befintliga reaktorerna måste ställas av, med höjda priser och risker för nedstängning som följd. 

Ska man lösa problem är det alltid bra att definiera dessa innan man går vidare oavsett om Johnsson och Göransson i det här fallet vill svära den regering som styrt Sverige under de senaste 8 åren fri från ansvar. 

Så här i juletid må det vara upp till var och en att tro på den obefläckade avvecklingen. Den energipolitiken vi nu behöver måste dock bygga på mer konkret ansvarstagande för sina konsekvenser än så.   

Gunnar Hökmark