Hoppa till innehåll

Det är inte arabers demokrati eller frihet de har kämpat för

Den libyska regimens brutalitet har demonstrerats under åren. Från terrorattentat och skenprocesser mot utländsk sjukvårdspersonal till ett totalt förtryck av det egna folket. Det är mot den bakgrunden intressant att läsa om hur delar av den svenska vänstern har betraktat denna regim som utgett sig för arabisk socialism. Liksom Per Gahrton har skönmålat Egypten som en demokrati har Mattias Gardell skrivit intresserat beundrande om denna radikala folkdemokrati.

De har alla bidragit till att försvara diktaturen och gett den legitimitet. De har de också gjort genom att legitimera hatet mot Israel och genom att beskriva den enda demokratin som en diktatur. Intressant nog så finns det inget på de svenska palestinagruppernas hemsida om det som nu har pågått sedan i december och under vilken tid redan två regimer har fallit.

Och när demokratin beskrivs som diktatur blir det naturligt att framställa diktaturen som demokrati. Liksom Lars Ohly var en av dem som in i det sista försvarade diktaturerna i Central- och Östeuropa har vi personer som Gahrton, Guillou och Gardell som ständigt ville ursäkta dem som hatade Israel. Och de gjorde gemensam sak med förtryckarna när de förvrängde demokrati till diktatur.

Men i blindheten inför vad demokrati är blev de alla tre förtryckarnas vänner och de förtrycktas fiender. De tre g-na har aldrig värnat palestiniers demokratiska rättigheter utan deras diktatorers rätt att ha makten. Det är ömkligt och det skamliga framstår utan någon ursäkt när förtryckarna skjuter dem som demonstrerar. Deras hat mot Israel har lett dem till att hellre värna eller ursäkta diktaturer än palestiniers och arabers rättigheter. Det är intressant att notera att på de svenska palestinagruppernas hemsida står ännu inget om de diktaturer som har fallit eller som mördar människor för att kunna fortsätta förtrycket.

Ingenstans finns ett så djupt förtryck av araber som i de arabiska regimerna. Men deras hat har vänts mot det land där araber har rösträtt, demonstrationsfrihet och yttrandefrihet. Det är inte friheten som de kämpar för. Det är något annat.

Bloggar: Klamberg, Sundin och Wendt.