Sannolikt är det inte med känslor av vare sig vemod eller saknad Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker den 1 juli lämnar över EU:s ordförandeklubba till Tony Blair. Det är heller inte sannolikt att Tony Blair, som tar över för Storbritanniens räkning, ser fram emot ett halvårs envig med en fransk president som till varje pris vill styra bort uppmärksamheten från sitt misslyckande i folkomröstningen om det konstitutionella fördraget.
Nu behöver Europa politiskt ledarskap. Skall EU kunna bli världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonom är kraven på det brittiska ordförandeskapet stora. Flera av Europas största ekonomier går kräftgång och Lissabonmålen, med EU-ekonomin som världens mest konkurrenskraftiga, framstår som fjärran. Det är hög tid att göra upp med det europeiska självbedrägeri som gör gällande att det finns en europeisk social modell som är grunden för all trygghet. Hög arbetslöshet, socialt utanförskap och låg tillväxt talar ett annat språk. Den europeiska sociala modellen är vare sig europeisk, social eller mycket till modell.
I de delar av Europa och i de delar av europeisk ekonomi som har reformerats, där de gamla modellerna övergivits, finns dynamiken, tillväxtkraften och framtidstron. Det är i de länder och i de sektorer som mest bundit sig fast i det gamla som rädslan för omvärlden är störst. Den ekonomiska utvecklingen i Öst- och Centraleuropa förstärker Europas roll i den internationella ekonomin. Utan de nya medlemsländerna skulle kontinentens ekonomiska tillväxt vara i praktiken obefintlig. De gamla medlemsländerna måste lära av detta och inte se de nya medlemsländerna som ett hot mot jobb och tillväxt. Tvärtom är de en förutsättning för jobb och tillväxt. Detta måste vara utgångspunkten när EU går vidare med reformagenda och utvidgning.
Mest betydelsefullt för att vitalisera den inre marknaden och europeisk konkurrenskraft är det liggande förslaget om ett tjänstedirektiv. EU-kommissionen måste få mandat att agera för att förverkliga de friheter som ligger till grund för samarbetet och öppna upp den europeiska tjänstemarknaden genom en lagstiftning som behandlar alla medlemsländer och dess medborgare lika.
Folkomröstningar och trätor EU-ledare emellan får därtill inte hejda utvidgningsprocessen. Hittills är erfarenheterna av utvidgningsprocessen uteslutande goda, Europa är tryggare och säkrare än någonsin tidigare och den växande handeln stärker tillväxt, konkurrenskraft och Europas roll i den globala ekonomin. Det är mot denna bakgrund som frågan om Bulgariens och Rumäniens medlemskap ska bedömas, liksom förhandlingsstarten med Turkiet den 3 oktober skall ses. Det ligger i Europas intresse att ha ett stabilt och demokratiskt Turkiet med en dynamisk ekonomi som medlem.
I fråga om budgeten måste den riktas bort från de gamla ländernas jordbruk med sikte på de mest behövande länderna och den moderna kunskapsekonomin. Sverige måste ta ansvar för de gemensamma uppgifter som växer fram, men det innebär inte att vi skall betala ännu mer för verksamheter som inte behövs. Det är befängt att EU i sin strävan att bli världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi använder 40 procent av sina utgifter till jordbruk samtidigt som de gemensamma insatserna för forskning och utveckling skärs ner.
Debatten om den föreslagna konstitutionen bör även den få en annan inriktning. Det är viktigare att vinna stöd för en gemensam utrikespolitik och en utrikestjänst än att hylla värdet av en konstitution som sådan. Det är nödvändigt att hävda värdet av ett ökat gemensamt beslutsfattande i kampen mot gränsöverskridande brottslighet istället för att allmänt tala om behovet av överstatlighet. Och det finns få medborgare som har något emot klara beslutsregler där unionen ska fatta beslut och en rimlig fördelning av röster länderna emellan.
Det finns förutsättningar för EU att under Storbritanniens ordförandeskap inleda en utveckling som präglas av det konkreta och åtgärdsinriktade där medborgarna ser att den politik som förs är relevant för de mål som ställs upp. Detta kan ge ny legitimitet till vår tids viktigaste projekt. Den möjligheten får inte slarvas bort.
Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark är moderaternas delegationsledare i Europaparlamentet