Nato-toppmötet i Lissabon blev till ett ytterligare led i alliansens omvandling från en försvarsallians av Västeuropa till ett samarbete för demokratiska länder som tillsammans vill bekämpa terrorism och hot mot alliansens medlemmar oavsett var den kom ifrån. I den bemärkelsen har Nato blivit mindre Atlant och Europa och mer demokrati och värld. Det är bra, för så ser världen ut.
Denna omvandling sammanfaller nu med den tid av åtstramningar som kommer att prägla alliansens alla medlemmar. Det tvingar fram en välkommen reformering av ledningsstruktur, som innebär att man går från det som gällde under det kalla kriget till det som nu behövs. En demokratiernas allians med försvarsgarantier för medlemmarna. Men besparingstiderna innebär också att den operativa förmågan kommer att påverkas drastiskt.
Så samtidigt som länder som Kina och andra framväxande ekonomier får ett allt större politiskt inflytande riskerar den demokratiska världen att försvagas. Det ställer krav på ökat samarbete och på en prioritering av det som kan göras på gemensam nivå.
Bloggar: Stergels Torg, Böhlmark, Carl Bildt, Malmström, Jernbeck, Carl Bildt #2, Christian Holm.