Den fria världen är starkare tillsammans

Publicerat av Staben den

Vi lever i en tid präglad av osäkerhet. En tid där diktaturer utnyttjar friheten i demokratier och rättsstater för sin egen maktutövning. En tid där krigföringen sker i skuggvärlden mellan krig och fred.

När hoten mot demokratier och rättsstater är mer mångfacetterade än någonsin ställs nya krav på säkerhetspolitikens förmåga att möta de faror som de fria samhällena möter. Vår tids säkerhetspolitiska tänkande har formats utifrån mer renodlade militära hot som präglade det kalla kriget och som fortfarande är aktuella världen över. Det är dags att vidga det tänkandet.

I Europa ser vi hur Ryssland med konventionell krigföring har invaderat ett annat land, samt annekterat delar av det. Rysslands krigföring mot Ukraina präglas dock inte bara av den militära, utan också av en omfattande gråzonskrigföring som cyberattacker, desinformation, ekonomisk krigföring, destabilisering och korruption.

I en värld som vi upplever som huvudsakligen fredlig finns fortsatta avsikter att påtvinga andra sin vilja och tvinga sina motståndare till underkastelse. Motivet kan vara att försvara den egna makten eller värna och utvidga sina ekonomiska intressen. Det kan också handla om att hävda vissa värden eller politiska föreställningar. För diktaturer gäller en viss logik, för demokratier en annan. Kraven på en gemensam europeisk säkerhetspolitik blir i detta perspektiv omfattande och avgörande. Det handlar om att möta de hot och attacker som dagligen utspelar sig i gråzonen mellan fred och krig.

Handelsblockader, hot om indragna investeringar eller investeringar som syftar till att vinna kontroll över infrastruktur, hot mot företag och enskilda individer, korruption samt datahackning med cyberkrigföring och industrispionage. Både Kina och Ryssland är uppenbart aktiva och måste mötas utifrån de hot och angrepp som de riktar mot demokratier.

Inför dessa hot räcker det inte med det traditionella försvaret av gränser och territorium. Vi måste ha ett försvar där företag, viktig infrastruktur och offentliga institutioner har en egen förmåga att möta attacker.

Sverige måste driva på för att EU ska utveckla en gemensam säkerhetspolitik. En politik där vi tillsammans värnar om regler för den fria handeln, inte accepterar att någon försöker strypa det fria ordet genom hot om ekonomiska bojkotter och klargör att enskilda företag inte får straffas för att deras regeringar står upp för grundläggande mänskliga rättigheter.

EU måste utveckla en politik som innebär att vi inte bara kan försvara oss mot pågående datahackning och cyberkrigföring, utan också har förmågan att slå tillbaka genom att offentliggöra dem som vill skada oss. Detta kan innebära sanktioner mot de ansvariga. Vi måste värna vår fria ekonomiers integritet gentemot dem som använder statlig styrning av företag för sina regimers egna syften. Det kan gälla energimarknaden, men det gäller också stora företags integritet, investeringar i infrastruktur eller strategiskt viktig forskning. Mot militära angrepp har vi det militära försvaret.

Genom en modern säkerhetspolitik stärker vi den europeiska gemenskapen. På det sättet står vi emot dem som vill underminera rättsstat, fri ekonomi och demokrati.


0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.