Ser på webben att många är bekymrade över att företrädare för UKIP och Sverigedemokraterna inte blev valda till förtroendeposter i Europaparlamentets olika utskott. Då missar de en enkel poäng nämligen att oavsett vilket fördelningssystem man använder mellan olika partigrupper bygger varje val på ett förtroende till den person som ska utses. Om man inte vill att parlamentet ska finnas, att utskott inte ska fatta några Europeiska beslut och gör en sak av att vända samarbetet ryggen är det svårt att hävda att man vill företräda parlamentets utskott på ett ansvarsfullt sätt.
Ordförandeposten är inte en post för individuell maktutövning. Då vore valen än viktigare i sak. Nu handlar det istället om att välja företrädare som kan och vill leda arbetet i utskottet och företräda utskottet utåt. Man ska alltså vilja leda arbetet med att utforma den nya lagstiftning som UKIPs företrädare och Sverigedemokraternas inte vill ska genomföras och som man ser som sin främsta uppgift att sabotera.
Isabella Lövin gör en poäng av att man visst det kan låta bli att välja rasistiska företrädare men att man bör välja företrädare från Sverigedemokraternas partigrupp. Det vill säga det är inget fel i att låta bli att välja vissa men fel att inte välja andra. För hennes del handlar det inte om princip utan om uppfattning om de personer som inte fick förtroende.
Den som har lyssnat till eller hört något om Sverigedemokraternas ursprung eller UKIPs argumentation om EU inser självfallet att de som individer självfallet har rätt sin synpunkt och ska respekteras för sin rätt att ha den men det innebär inte att de har en rätt att företräda dem som man uttalat är emot och leda arbetet för det som man vill underminera. Främlingsfientlighet, mot samarbete över gränserna, mot EU och parlamentet och mot andra människor.
Demokratiska val är inte maskinella utan individuella och bygger på förtroende. Att man har blivit vald till ledamot i Europaparlamentet innebär självfallet inte att man har rätt att företräda arbetet i parlamentets olika utskott. Det förtroendet måste man vinna på samma sätt som man vinner förtroende för att bli vald till varje annat sammanhang. Att vi som ledamöter blint ska rösta personer som vi inte har förtroende för till makten vore direkt i strid med en grundläggande demokratisk princip, nämligen att man blir vald på det förtroende man kan vinna.