Mellersta Östern är en region fylld av konflikter och ständigt nya tragedier. Det finns få som kan glädja sig åt dem, oavsett när krigföring drabbar civila eller när syftet är att mörda. Likväl finns de där, antingen de som jublar över när människor dödats, därför att de jublar över andras död, eller för att de utnyttjar dödandet för att utveckla hatet. Det senaste attentatet mot en judisk skola i Jerusalem är ett tydligt exempel. När Hamas ledningen hyllar morden och från och till tar på sig ansvaret ger de också en bild av sig själva och den regim de ansvarar för. Hamas är en totalitär rörelse som utnyttjar egna civila för att skydda sin egen krigföring samtidigt som man uppmuntrar till dödande av andra civila, vare sig det sker genom raketbeskjutning dag efter dag eller genom terrorns attentat.
När israelisk militär för en vecka sedan gick in i Gaza för att slå tillbaka mot de ständiga bombningarna var det inte för att döda civila och det fanns ingen som triumferade över att civila dödats. Likväl finns det anledning att kritisera den insatsen, inte för at den gjordes, utan för att den utformades så att den drabbade civila. Det faktum att Hamas medvetet döljer sina militära förband och raketramper i civila bostadsområden gör inte Israels ansvar mindre men sätter in det som är många enskilda tragedier i sitt sammanhang. Det är Hamas som använder Gazaremsan till att beskjuta Israel och dess civilbefolkning och det är Hamas som döljer vapen och förband i civila bostadsområden. Men det får inte vara Hamas som bestämmer fredsprocessens utveckling. Av det skälet måste kraven på Israels agerande ställas högt. Moraliska skäl, militära och säkerhetspolitiska skäl liksom politiska gör det nödvändigt. När civila dödas i en stor omfattning har man inte levt upp till de kraven.
Den avgörande skillnaden är oavsett detta att för Hamas och en lång rad av Israels fiender har människolivet, vare sig för dem man kallas sina egna eller för andra, inget värde. Och man söker medvetet triumfen i att döda och hyllar morden.
Det Hamas vill är inte fred och en självständig palestinsk stat utan upphörandet av den israeliska och ett islamistiskt styre. I den delen samarbetar man med Iran som har Israels utplånande på sin politiska agenda, med utvecklingen av kärnteknologi, långdistansmissiler och träning av Hamas-milis som medel.
När Hamas får smita undan sitt ansvar för ansvarslöshet leder det till krigföring mot Israel. Först när det internationella samhället tar sitt ansvar för att reagera mot detta med de proportioner det ställer krav på finns det utrymme för att kritik mot utformningen av Israels insatser effekt.