Den fortsatt framväxande konflikten mellan Kina och Japan kring de små öarna bägge länder ställer krav på visar hur en liten fråga kan plötsligt bli stor. Det vore fullkomligt irrationellt och meningslöst om denna konflikt ledde till ökade spänningar mellan länderna och i i värsta fall militärt våld. Ändå är det just ökade spänningar med konsekvenser för ekonomi och handel som vi nu ser och det finns få som kan utesluta militärt våld mellan dessa regionala stormakter och ledande ekonomier. Oavsett att det är irrationellt och meningslöst.
Under gårdagen och i dag på förmiddagen har vi möte med den gemensamma EU-Kroatiendelegationen för en genomgång kring vad som nu återstår för att Kroatien ska kunna bli medlem den 1 juli 2013. Och det är inte mycket, utan specifika och konkreta reformer som krävs. Och det ger också anledning att diskutera den fortsatta utvidgningsprocessen liksom den som vi hitintills genomfört.
Det är inte länge sedan som Västra Balkan präglades av ett inbördeskrig med alla dess brutaliteter och grymheter. Det var en konflikt som var irrationell och meningslös. Den ledde till tragedier i en omfattning som är svår att ta till sig och den ledde till fattigdom och förstörelse. Irrationellt och meningslöst.
Och utvidgningsprocessen har i andra delar av Europa föregripit konflikter av detta slag, och nu innebär den en politisk utveckling som på Västra Balkan stärker dem som vill demokrati, rättstat och fredlig samverkan.
Det finns skäl att aldrig underskatta det irrationella och det meningslösa. Plötsligt skapar det en ny verklighet. Därför ska vi aldrig underskatta de möjligheter vi har att genom samverkan, fri handel och i Europas fall utvidgningsprocessen skapa en annan politisk och ekonomisk logik. Vår säkerhetspolitik bör ta fasta på det som kan hända, utvidgningspolitiken på att det inte ska kunna hända. De små öarna långt borta påminner oss om något som har hänt i vår närhet och som kan hända igen. Inte bara långt bort utan även nära vår egen säkerhet.