Hoppa till innehåll

Artikel i GP: Dags att avreglera jordbruket

  • av

Stigande livsmedelspriser har resulterat i olika former av protektionistiska åtgärder runt om i världen. Men varken exportrestriktioner, subventioner eller prisregleringar kommer att leda till ökad produktion och handel. Tvärtom. Nu är tiden inne för en historisk reform som öppnar för fri handel med livsmedel, till förmån för världens fattiga, klimatet och oss själva, skriver Gunnar Hökmark, EU-parlamentariker.

Stigande livsmedelspriser leder nu till olika former av protektionistiska åtgärder runt om i världen. I många länder prövas exportrestriktioner. I andra ökar subventioner.

I samband med Davosmötet lanserade Frankrikes president på nytt krav på internationella regleringar av råvaror, valutor och livsmedel. Det skulle få en direkt motsatt effekt och drabba världens fattiga men också begränsa Europas möjligheter att få till stånd ett internationellt frihandelsavtal där jordbruket kan ingå och samtidigt öppnar upp för europeisk tjänsteindustri.

Vare sig exportrestriktioner, subventioner eller prisregleringar leder till en ökad produktion och handel med livsmedel. Tvärtom. Reglerade priser leder till mindre produktion, brist på livsmedel och ännu högre priser gentemot världens fattiga.

Dags för historisk reform

Nu är tiden inne att låta världssamfundet genomföra en historisk reform som öppnar för fri handel med livsmedel, ökad effektivitet och ökad produktion samt användningen av världens outnyttjade arealer. Och de outnyttjade arealerna är inte miljömässigt känsliga områden som Amazonas utan slätter, åkermark och arealer som kan räddas från att bli till öken. Det handlar också om att en fri handel kan leda till att fattiga regioner kan utveckla landsbygden och få en ekonomisk utveckling där stagnation i dag råder. En ökning av jordens odlade ytor skulle dessutom bidra till kampen mot växthuseffekten och bidra till en stabilare och bättre miljö.

De beslutsfattare som menar att högre priser bör leda till ökade regleringar borde reflektera över det faktum att jordbruket är ett av de få områden dit globaliseringen inte har nått och därför heller inte fått de konsekvenser i form av växande välfärd som vi sett inom andra avreglerade områden.

Europeiska Unionen måste gå i täten för en utveckling där jordbruket blir en naturlig och dynamisk del av den globala ekonomin. De stigande livsmedelspriserna beror inte på spekulation eller marknadssvängningar utan på växande välstånd världen över som i sin tur leder till växande efterfrågan. Denna växande efterfrågan kan inte hanteras genom regleringar utan genom en genomgripande strukturreform av det globala jordbruket som tillåter utbud att möta efterfrågan. Detta bör EU använda som en utgångspunkt för en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Avveckla exportsubventioner

För det första bör exportsubventionerna avvecklas. I en tid med höga livsmedelspriser finns det inget skäl för dessa att finnas kvar. De innebär en dumpning av EU:s jordbruksprodukter som slår undan förutsättningarna för ett inhemskt jordbruk där detta skulle kunna vara en förutsättning för en växande ekonomi och självförsörjning.

För det andra bör EU tillsammans med USA genomföra ett totalt stopp för subventionerad export av livsmedel.

För det tredje måste EU nu reformera den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att frigöra den från politisk styrning och ekonomiska bidrag. Under den kommande budgetperiod som börjar 2013 måste strävan vara att minska det ekonomiska stödet till jordbruket för att i stället prioritera forskning och utveckling, konkurrens- och innovationsprogram samt europeiska nätverk.

Nytt fokus för jordbruksstöd

Det framtida jordbrukstödet ska inte syfta till att subventionera eller finansiera produktion utan måste fokuseras på miljöåtgärder samt forskning och innovationer inom jordbruksnäringen. Därmed kan vi gå dem till mötes som inte vill se en avveckling av jordbruksstödet samtidigt som vi bidrar till en kunskapsuppbyggnad som kan ha stor betydelse för den globala utvecklingen av effektivare jordbruk och för energisektorn.

En europeisk reformpolitik av detta slag kan leda till att EU och USA kommer överens om en öppning av sina jordbruksmarknader på ett sätt som gör att jordbruket kan bli en öppen del av ett nytt frihandelsavtal.

En globalisering av jordbruket på motsvarande sätt som har skett inom andra områden bidrar både till ökat välstånd och lägre priser på livsmedel samtidigt som det innebär att globaliseringen når de regioner i världen som fortfarande är de allra fattigaste och underutvecklade.

Gunnar Hökmark (M)

europaparlamentariker och vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp EPP