Det tillhör en av den svenska försvarspolitikens paradoxer att svensk militär i det befinner sig i fler skapar militära situationer än någonsin under det kalla kriget.
Det innebär att de vi sänder ut tar stora risker i svåra situationer, ofta i gränslandet mellan krigsaktioner och fredliga förhållanden i de samhällen de verkar i. Det gäller just nu bland annat Afghanistan, Kongo och Kosovo där vi har eller kommer att ha svensk trupp.
De insatser vi gör där bidrar inte bara till att de människor som drabbas av kriget får en chans till fred och en värdig tillvaro. De bidrar också till vår egen säkerhet. Det som sker i dessa länder kan om utvecklingen har sin egen gång leda till konflikter som eskaleras så att de till slut även hotar vår egen säkerhet.
I dag försvarar vi freden genom att verka där konflikterna bryter ut. Det är en fördel jämfört med att först gripa in när konflikten når oss själva. Då har vi redan förlorat vår egen fred.