Carnegie och Gulfen

Så blev Carnegie förstatligad med syfte att åter privatiseras. Det är konsekvensen av de lån som företaget fått från Riksbanken och det faktum att Finansinspektionen på goda grunder drog in företagets tillstånd. Det kan vara av värde att skilja hanteringen av Carnegie åt från hanteringen av finanskrisen och den finansiella oron som sådan. Det här handlar om ett företag som tidigare fått böter och som har misskött sig. Det är inte på grund av finanskrisen som sådan som staten går in utan på grund av ansvarlösa exponeringar, trots tidigare varningar och straff, som leder till att man förlorar tillståndet att bedriva verksamheten. Det understryker att ägare till finansiella institutioner har ett ansvar som handlar om allvar och seriositet.

Morgonen började för min del med snabbt möte med Anna Kinberg om diverse EU-nämndsfrågor i process. Därefter flyg från Bromma till Bryssel där den moderata delegationen hade tillfälle att diskutera med Gunilla Carlsson kring frågor om utvecklingsbistånd och kommande ordförandeskap. Därefter var det dags för diverse kontakter kring arbetstidsdirektivet i syfte att få till stånd förhandlingar mellan regeringar och parlament som leder till att dagens regler blir rimliga och så mycket som möjligt kan bestämmas där man ska bestämmas över arbetstider, nämligen i medlemsstater och på arbetsplatser.

Sista handen hann läggas vid en artikel kring den hotande prisregleringen av teleroaming samt rapporterna kring småföretagarstadga och internethandel för småföretag.

I Economist finns en artikel som de framväxande motsättningarna kring Gulfen