Ryssland styrs av en regim som konsekvent bryter mot mänskliga rättigheter, avrättar politiska motståndare eller tänkta fiender på europeisk mark, använder militärt våld i strid med internationell rätt och bedriver regelrätt krig. Den senaste våldseskaleringen har skett genom militära konfrontationer mot Ukraina vid Kertjsundet mellan Azovska sjön och Svarta havet. Sådana ageranden måste få konsekvenser.
Nu när Europas utrikesministrar har gett grönt ljus för en europeisk Magnitskijlag måste Sveriges regering arbeta för att en sådan lag blir verklighet snarast möjligt.
En Magnitskijlag, som innebär riktade sanktioner mot personer som begår grova människorättsbrott, har redan införts i sex länder och bör införas i Sverige och på EU-nivå. Det skulle ge verktyg för att begränsa individers och organisationers rörelsefrihet och frysa tillgångar för kleptokrater som tvättar pengar i europeiska banker. Det skulle också motverka penningtvätt som syftar till att finansiera kriminell eller subversiv verksamhet i Europa.
Jag och kollegor i Europaparlamentet har länge arbetat för att lagen ska införas på EU-nivå och i veckan gav Europas utrikesministrar sitt godkännande för ett liknande förslag som nu ska konkretiseras och implementeras. Det ligger i allas intresse att lagen får behålla dess ursprungliga namn: Magnitskijlagen. Namnet har i detta fall inte bara en symbolisk betydelse utan klargör mot vilken typ av verksamhet som lagstiftningen syftar.
Sergej Magnitskij var en rysk jurist som fängslades, torterades och mördades efter att ha utrett hur privata ryska företag tömts på miljardbelopp av personer vid statliga myndigheter, en korruption som sträckte sig långt in i den ryska regimen.
När den amerikanska Magnitskijlagen kom till var det för att straffa dem som var skyldiga till Magnitskijs död. Lagen har sedan kommit att bli global, vilket innebär att den exempelvis kan omfatta personer som bistod i mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi.
Det är ett mönster i kampen mot öppna demokratier att mord, korruption och penningtvätt hör ihop. Just därför måste vi försvara demokratins och rättsstatens integritet liksom europeisk gemenskap mot sådana attacker. Sverige behöver gemensamt med andra länder i EU bygga upp en motståndskraft mot auktoritära regimer som vill utnyttja Europas öppenhet.
Den ryska regimen är i krig med Ukraina, ockuperar illegalt områden i Georgien, tvättar miljardbelopp i europeiska banker, driver informationskrigföring mot Europa och söker använda energipolitiken som vapen. Detta måste bemötas genom sanktioner som riktar sig mot de individer som bär ansvaret. Annars skickar vi signalen att den ryska regimen kan utföra aggressioner utan påföljder.
Genom hårdare och riktade sanktioner med en europeisk Magnitskijlag och en gemensam sanktionslista, som sedan snabbt implementeras i EU:s medlemsländer, kan vi straffa den ryska kleptokratin där det svider. Det handlar framförallt om att straffa ansvariga personer, snarare än att införa sanktioner som kan riskera att slå mot folket.
Det är ett steg i rätt riktning att förslaget om en Magnitskijlag nu har accepterats av alla EU:s utrikesministrar, men nu måste den beslutas och implementeras. Sverige bör skynda på den processen och verka för att sanktionerna kompletteras med ytterligare satsning på att motverka propaganda, agera mot penningtvätt och bistå med stöd till Ukraina. Då visar vi i handling att vi menar allvar med våra fördömanden.