Hoppa till innehåll

Att sänka skatten

Den svenska skattedebatten har kommit att fokuseras på en viss teknik för att minska skatteuttaget för den enskilde arbetstagaren. Den har på många sätt varit framgångsrik, bland annat för att tydliggöra att det ska löna sig att arbeta. Men tekniken får inte vara överordnad syftet att skapa social trygghet, ökat välstånd och frihet för den enskilde. Det kan av många olika skäl finnas anledning att nu vidga perspektivet till sänkningen av skatten som sådan. Sänkt skatt är viktigt för alla, inte minst för hushåll med små marginaler.

I det vidare perspektivet bör även debatten om värnskatten föras. En skatt som motverkar kunskapsutveckling, forskningsinvesteringar, företagande och innovationer är till skada för ett land som vill stå i täten för det framväxande kunskapssamhället.

Sveriges framtida konkurrenskraft och förmåga att möta nya kriser ligger i att det svenska samhället och svenska företag, kan möta en allt aggressivare konkurrens från forskningsintensiva ekonomier som USA, Kina och Indien. Vare sig framväxten av nya jobb, förmågan att möta nya kriser eller våra offentliga finansers stabilitet vinner på att vi litar till den gamla ekonomins styrka för att hävda oss i den nya globala. Vi värnar inte välfärden i den globala kunskapsekonomin genom att beskatta kunskaper extra.

Det är viktigt att tänka om. Skolpengen, telemarknadens avreglering, den oberoende riksbanken, det nya pensionssystemet, budgetlagstiftningen och budgetreformerna var nytänkande som har bidragit till Sveriges ekonomiska styrka idag, liksom reformerna av sjukförsäkringen arbetsmarknadsförsäkringen och den sänkta inkomstskatten. För att möta nya utmaningar måste vi nu tänka om vad gäller värnskatten, inte konservera den.

Nu måste vi nämligen se till de växande utmaningar som kunskapssamhället innebär. Det är för vår långsiktiga utveckling av näringslivsstruktur, arbetsmarknad och innovationsförmåga viktigt att vi inte beskattar kunskap på ett sätt som motverkar förnyelsen av Sverige. Idrottsmän eller artister som flyttar till lägre skatt spelar fortfarande för Sverige men det gör inte forskare, uppfinnare, huvudkontor, företagare, forskningsavdelningar eller nya kunskapsintensiva företag som flyttar till andra länder. Kunskapssamhället har en annan logik än den gamla industriella ekonomin.

En sänkning av värnskatten motsvarar fyra miljarder. Den bör genomföras inom ramen för det budgetutrymme som finns och inte baseras på förhoppningar om framtida tillväxt. De dynamiska effekterna som i stort sett alla är överens om är däremot ett argument för att prioritera denna insats.

Bloggar: Böhlmark, Människovärlden, Mina Tre Kronor, Kent Persson.