Den Nordkoreanska provokationen att i mitten av april testa en raket för satellitlansering är av allt att döma en test av långdistansmissil, med möjlig räckvidd till USA. Den kommer att skjutas ner av Sydkorea eller Japan om den kommer att hota dessa länders territorium vilket den Nordkoreanska regimen i sin tur hävdar vore en krigsförklaring.
Även om man betraktar detta som ett ordkrig för att skapa respekt och rädsla är det inte svårt att se hur blandningen av propaganda, rädsla och planerade handlingar kan skapa en konfrontation som till sin karaktär blir global, med kinesisk passivitet som Nordkoreas förutsättning.
Irans utveckling av kärnvapen sker även detta med Kinas, och Rysslands tysta stöd. Det är inte svårt att se hur även denna konflikt kan gå över styr i en konflikt som får än större global betydelse.
Den syriska regimens fortsatta mördande sker även detta med Kinas och Rysslands tysta stöd. Ed dagens beskjutningar in på bland annat turkiskt område är det tyvärr även här alltför lätt att se hur inbördeskriget sätter sina spår utanför Syrien i en region som redan ära labil och i mitten av ett internationellt spänningsfält.
I Sydossetien avslutades valet med en seger för det gamla KGB och de gamla tidens rysslandstrogna maktstrukturer. Ambitionen är att rycka Sydossetien loss från Georgien i en operation som riktar sig lika mycket mot Armenien och Azerbadjan som mot Georgien.
Var och en av dessa konflikter har sin betydelse även när det gäller Europas stabilitet och säkerhet, inte minst eftersom de hot som nu drabbar andra även kommer att drabba oss om de sätts i verket. Trycket på Ryssland och Kina måste öka. Kina är världens största diktatur och beter sig som en sådan. Ryssland styrs av en regim som sätter den egna makten främst, oavsett utmaning.
Demokratiska länder måste vara tydliga i sin kritik och inte kompromissa med de krav som måste ställas på varje regim. Diktaturer är en enda lång krigföring mot medborgare och grannar. Allting annat är att lura sig själv. Idag den 9 april, eller rättare, idag efter den 9 april, är det viktigt att komma ihåg hur mycket godtrogenhet kan kosta. Det vet man i Danmark och i Norge som denna dag för 72 år sedan blev invaderade och ockuperade.
För att hindra stora katastrofer är det viktigt att motverka diktaturers små steg.
Bloggar: Isabella Jernbeck samt Carl Bildt.