Hoppa till innehåll

Åter i Bryssel, en del att göra

 

Nu åter i Bryssel efter en tid över jul och nyår utan resande. Tiden har sannerligen inte stått stilla. Och de har upptagit tid även över den tid som nu varit.

Och nu drar det parlamentariska arbetet kring alla dessa frågor igång. Mycket av de utmaningar vi nu möter handlar om att hålla samman EU inför de beslut och den politik som måste formas.

Det gäller behovet av att upprätthålla sanktionerna mot Ryssland så länge landet inte respekterar de lagar och regler som gäller för fredliga staters samarbete. Vi kan inte återgå till normala relationer utan att Ryssland återgår till att respektera normala relationer. Här och var finns det fortfarande en oklarhet om vad som händer i Ukraina. Det är ingen aggression utan en ockupation och en krigföring som syftar till att destabilisera hela landet och skrämma andra länder från att göra sina självständiga val.

Flyktingfrågan kommer snarare att växa i allvar i takt med att flyktingströmmarna växer ikring oss. Den diskussion som vi under hösten hade om fördelningen av 160 000 flyktingar var oavsett vad man tycker om olika länders uppfattningar en pappersdiskussion eftersom människor söker sig dit de anser sig bli välkomnade och det är en omöjlighet att tvinga på medlemsstater flyktingar som man inte vill ta emot. Nu måste frågan om Europeiska unionens förmåga att kontrollera sina gränser dominera.

Det gäller också Grekland som måste kunna fullgöra sin roll om man vill vara med i Schengen. Annars är det bättre att Grekland ställs utanför Schengen än att den fria rörligheten undermineras.

Den svenska regeringens agerande kring Öresundsbron har inte hjälpt och har tyvärr vuxit fram ur panik snarare än förutseende och eftertanken. Mycket hade kunnat göras tidigare och bättre, både vad gäller asylhantering, uppehållstillstånd, sociala villkor, politiskt budskap, krav på asylhantering och återvändande med mycket mer.

Den digitala ekonomins utveckling kommer att vara en av mina prioriterade frågor under våren, med allt som rör lagstiftning och beslut som kan ge Europa ledarskap när vi går in i en industrialisering av Internets olika möjligheter. Då kommer all ekonomi och all samhällsverksamhet vara en funktion av vår förmåga att utveckla och ta vara på nya tjänster och möjligheter. Min förhoppning är att vi ska kunna se till att Europa blir ledande när 5 generationen mobil telefoni lanseras. Det är därför det var viktigt att Sverige var med och tog täten om att öppna det så kallade 700 Mhz bandet för mobil telefon i stället för att låta det användas för TV-tittande, som kan göras i andra nät och med andra teknologier.

De gamla vännerna av markbundet tv-tittande har lite förstulet låtit påstå att det får stora konsekvenser för publiken när man nu ska omlokalisera frekvenser. Det är inte sant eftersom det kan göras utan att publiken behöver byta apparater. För den allra största delen av publiken som ser TV genom satellit, kabel, streaming eller IP kommer det inte märkas alls, tvärtom ökas möjligheterna för olika on demand tjänster genom mobilt internet.

I kväll hade jag inbjudit till en diskussion med företrädare för kommissionen, parlamentet och Ericsson, som är ett spetsföretag vad gäller kunskapen om nästa generations mobila telefoni, 5G, som kommer vara avgörande för våra ekonomiers konkurrenskraft i sin helhet. Min ambition är att vi i parlamentet ska kunna samla oss till beslut som gör att Europa och EU kan vara ledande när nästa generations teknologi för mobilt internet lanseras i världen.

Från och med 2016 gäller den lagstiftning för bankkrishantering som jag var ansvarig för att ta fram i Europaparlamentet. I december stiftade riksdagen svensk lag som nu innebär att regelverket implementeras fullt ut i Sverige. Det innebär stabilare banker och tydligare krav på säkerhet, samt att varje ägare liksom investerare, vet att om banken får problem så är det de själva som förlorar, ytterst förlorar de ägandet till banken.

Nu hoppas jag att vi kan få till stånd en lag om bankstrukturer där jag uppnått det faktum att det inte blir en tvingande bankseparation, vilket skulle försvaga den europeiska banksektorn, försvåra investeringar och snarare skapa ökad instabilitet än stabilitet. Eftersom de europeiska socialisterna hitintills vägrat att rösta för en inriktning som inte ger dem separation i någon form står frågan just nu stilla, de vet nämligen att Marine Le Pen och andra extrema kommer rösta med dem i ett nej oavsett innehållet.

Med tanke på att de flesta socialdemokrater i Europa verkar vara nöjda med nuvarande förslag är det olustigt att en liten grupp i Parlamentet försöker påverka lagstiftningen med hjälp av de mörka krafterna. Vi får se hur det går när vi möter socialdemokraterna under kommande veckor. Någon obligatorisk separation blir det inte i alla fall.

Under det kommande halvåret blir det viktigt att följa upp att sanktionerna mot Ryssland kvarstår tills Ryssland bestämmer sig för att det är tid att gå tillbaka till normala relationer. I det ingår att följa de internationella regler och lagar som ligger till grund för normala relationer.

Rysslands aktiviteter när det gäller destabilisering och påverkan av Europa måste mötas. Dels är det viktigt att ta upp hur Putinregimen finansierar och stöder diverse grupper i Europa, hur man agerar mot frihandelsavtal med USA och söker skrämma länder från att välja sin egen säkerhetspolitik, hur man agerar med desinformation och politiska påtryckningar. Gazprom agerar för ökat beroende till Ryssland och för att underminera energiunionen. Det konkurrensmål som kommissionen nu inlett gentemot Gazprom måste fullföljas med tydlighet.

Till detta kommer stabilitetspaktens tillämpning, frågan om den finansiella transaktionsskatten och en lång rad andra frågor som är avgörande för tillväxten. Forskningsfrågorna, Energiunionen och inte minst de ryska planerna på ytterligare en gasledning på Östersjöns botten, fortsatta ansträngningar för att minska byråkrati och öppna upp för företagande, en modern klimatpolitik och en cirkulär ekonomi som följer marknadsekonomins principer, reformer för ökad konkurrenskraft. Frihandelsavtal med USA, agera för att den brittiska regeringen ska kunna vinna folkomröstningen för fortsatt brittiskt medlemskap. Att hålla samman unionen, kring de regler som är gemensamma, kommer bli en avgörande utmaning, det gäller inte minst i perspektivet av den ungerska regeringen som tyvärr ägnar sig åt maktfullkomlighet och nu den polska som direkt lagstiftar emot pressfrihet och underminerar den högsta domstolen. Det måste i bägge fallen hanteras genom de rättsstatliga regler som är Europeiska unionens och där strävan måste vara att vinna regeringar och samhällen för de värderingar som är unionens.

Fortsatt förhandlingsarbete med Serbien liksom uppföljning av frihandelsavtalen med Georgien och Ukraina.

Insatser för att bidra till stabilitet i Mellersta Östern, vilket inte är något som ligger inom ramen för vad EU kan besluta om men väl påverka. Ja, agendan är full och kommer kräva både eftertanke och debatter för vi ska ta vara på de möjligheter som vi bara kan ta vara på europeisk nivå.