Under århundraden lyckades de stora kulturerna Kina och Indien utveckla nytt kunnande och nya upptäckter långt före Europa. Men det nya kunnandet påverkade inte samhälle och ekonomi eftersom det mer ansågs tillhöra en upphöjd civilisation än en föränderlig ekonomi.
Det fanns nämligen i dessa stora kulturer inget utrymme för entreprenörer och företagande att bryta ny mark. De ansågs snarare som ett hot mot tingens ordning och dynastiernas kontroll över undersåtarna varför varje ny upptäckt betraktades som ett hot mot balansen och stabiliteten i samhälle. e tillvaratogs mer som museala tillgångar och mindre som kommersiella möjligheter. Istället blev det i Europa som upptäckterna blev till företagande och en ny ekonomi. Och därför utvecklades Europa från 1600-talet till den ledande ekonomin i världen med ett försprång som har präglat världen ända fram i vår tid.
I dag ser vi däremot ett annat mönster träda fram, med alltmer dynamiska ekonomier i Asien, där fri handel har öppnat upp för det som de i vår tid gamla regimerna själva inte kunde göra. Därför utvecklas Kina och Indien med en kraft och i en hastighet som fyller en del med förskräckelse på grund av konkurrensen och andra med förtjusning på grund av de nya marknader som öppnas. I Europa ser vi istället hur ett försprång i patent och upptäckter inte omvandlas i motsvarande omfattning till nya produkter och tjänster, medan den amerikanska ekonomin förmår upprätthålla innovationshastigheten.
Det är i detta sammanhang som den israeliska ekonomin är av ett så stort intresse. Den har kommit att växa fram som en ledande ekonomi när det gäller spetsteknologier och hightech. Israel har fler företag noterade på Nasdaq börsen än något annat land utanför USA.
Den präglas av ett möte mellan europeiskt kunnande, amerikansk entreprenörsanda och en asiatisk tillväxttakt. För svenska och europeiska företag är forskningen vid israeliska universitet, samarbetet mellan forskning och företagande och kraften i det israeliska näringslivets innovationsförmåga något att både lära av och ta del av. Det kräver att man förmår se det Israel och det samhälle som växer och utvecklas trots motsättningar mellan Israel och palestinier. Det är normaliteten i det israeliska samhället som gör tillväxten och den höga utvecklingstakten möjlig och det är just normaliteten i vardagslivet som slår besökaren av universitet och företag i Israel, inte terrorhoten.
Det behöver man se på platsen, inte bara för att lära av hur man i Israel gör innovationer till marknadsandelar utan också för att se hur ett samhälle kan utvecklas till en världsledande ekonomi genom att skapa utrymme för företagande och forskning att utvecklas i nära samarbete.
Det innebär att det israeliska näringslivet är det kanske mest intressanta och oupptäckta för svenska och europeiska företag. Det gäller patent, hightech, Telecom, design och marknadsföring liksom relationer med de nya framväxande marknaderna i Asien och Afrika. Genom EU´s forskningsprogram finns det också möjligheter att finansiera och utveckla projekt inom forskning och utveckling mellan europeiska och israeliska partners. På det viset kan europeiskt och israeliskt näringsliv utveckla sitt samarbete.
I ett längre perspektiv är det uppenbart att Israel också kommer att stå i centrum för den ekonomiska utvecklingen i Mellersta Östern, både som ett exempel och som en unik handelspartner, på motsvarande sätt som Hong Kong och Taiwan i kraft av sin ekonomiska utveckling har präglat den asiatiska ekonomins utveckling. .
I Jerusalem, Jaffa och Caesarea ser vi några exempel på hur europeisk historia har formats. Men vi kan både på dessa platser och runt om i Israel se hur framtidens näringsliv och ekonomi i ett globalt perspektiv formas. Det är en möjlighet som inte bör försummas.
Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark är moderat delegationsledare i Europaparlamentet och vice ordförande för EPP-ED gruppen som är parlamentets största politiska grupp. Han är också ordförande för Samfundet Sverige Israel och European Friends of Israel. Han ansvarar bland annat för parlamentets uppföljning av det sjunde forskningsprogrammets regelverk, som bland annat öppnar upp för utomeuropeiska företag och forskningsinstitut.