Ett kroatiskt medlemskap i EU kan sätta ett mönster för hela regionen. Samtidigt är det ett bevis för att EU kan bedriva utvidgningspolitik och bidra till det egna grannskapets utveckling även när vi har våra egna kriser att hantera. Därför har Kroatiens medlemskap en strategisk betydelse, skriver Gunnar Hökmark (M), vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen.
En av Europeiska unionens stora framgångar är utvidgningspolitiken. Den har bidragit till att omvandla en lång rad av Europas tidigare diktaturer till stabila demokratier och öppna samhällen. En fortsatt utvidgning kan bokstavligen bidra till att trygga fred och stabilitet liksom demokrati och rättstat på Västra Balkan. Det är nu avgörande viktigt att EU under de kommande veckorna äntligen kan samla sig till att slutföra de långvariga medlemsförhandlingarna med Kroatien.
En försening skulle leda till uppgivenhet och underminera marken för dem som har valt reformens väg. Medlemskapet skulle vara ett kvitto på att ett tålmodigt reformarbete för marknadsekonomi, rättstat och för att göra upp med korruption, organiserad brottslighet och krigsförbrytelser inte bara lönar sig utan erkänns som framgångar för oss alla.
Det är inte längre än 15 år sedan som det rådde krig och etniska rensningar på västra Balkan. Några av de domar som nyligen har fallit mot krigsförbrytare påminner oss om allt detta. Kroatien har lämnat denna tid bakom sig. Det är en del av Europa och ett modernt framväxande samhälle. Men i resten av regionen råder fortfarande mycket av de gamla motsättningar och maktstrukturer som ledde till krigen, till den organiserade brottsligheten och korruptionen. Därför finns det nu ett politiskt ansvar som är större än att ta ställning bara till enskilda frågetecken kring förhandlingsarbetet.
Kan vi få folken i dessa länder att välja den europeiska vägen är det en framgång för både det Europa som på 1990-talet stod maktlöst och trevande och för kampen mot korruption och organiserad brottslighet som sådan. Det kroaterna har visat vara möjligt kommer också att vara möjligt, inte bara på övriga Västra Balkan utan i hela vår del av världen.
Kroatiens medlemskap kan sätta ett mönster för hela regionen samtidigt som det är ett bevis för att EU kan bedriva utvidgningspolitik och bidra till det egna grannskapets utveckling även när vi har våra egna kriser att hantera. Kroatiens medlemskap har en strategisk betydelse och kan bli ännu ett uttryck för att vi kan vinna fred och säkerhet genom ett öppet Europa.
Redan i Serbiens gripande och överlämnande av krigsförbrytaren Ratko Mladic ser vi hur det europeiska perspektivet förändrar politikens inriktning och stärker de politiska krafter som vill göra upp med det förflutna.
Under de senaste åren har jag som ordförande i Europaparlamentets Kroatiendelegation följt förhandlingsarbetet och granskat de framsteg som gjorts. Det är för mig ingen tvekan om att Kroatien i dag uppfyller de kriterier som måste ställas. Därför är det nu inte bara rimligt utan viktigt att formellt erkänna framstegen och stänga förhandlingarna om dessa områden. Annars riskerar vi att skapa hopplöshet som kan få rakt motsatt effekt för hela regionen.
Den springande punkten, som EU-kommissionen och Europeiska rådet måste ta ställning till är att den kroatiska regeringen kommit långt i arbetet på ett från den politiska makten självständiga domstolar och åklagarväsende. Kroatien inte bara uppfyller de formella kriterierna utan kan också visa att systemet fungerar. Det gäller framför allt i kampen mot korruption och den organiserade brottslighet som fortfarande lever kvar efter krigen som bröt ut efter Jugoslaviens delning.
Det är ingen tvekan om att den kroatiska regeringen har genomfört den lagstiftning som behövs. Det är heller ingen tvekan om att man har tagit problemen på allvar och siktar på nolltolerans vad gäller korruption. Kroatien har också fått ordning på budgetpolitiken, konkurrensfrågor och de statliga skeppsvarven.
Det innebär att den politiska viljan att slutföra förhandlingarna de kommande veckorna blir avgörande.
Om förhandlingarna nu slutförs får vi ett kvitto på att Kroatiens ansträngningar att bli medlem i EU varit meningsfulla. Kampen mot korruption och organiserad brottslighet som har krävt tuffa vägval och en kompromisslös politik mot det förflutna har inte bara gjort Kroatien till ett bättre samhälle utan också öppnat för en framtid i Europa.
Det blir inte bara ett ja till medlemskap utan också till modernitet och utveckling och ett adjö till det förflutnas etniska motsättningar och gamla maktstrukturer.
Kommissionen måste nu våga slutföra förhandlingsarbetet och ställa krav på medlemsstaternas regeringar att acceptera ett nytt medlemsland. Då kan Kroatien bli medlem under 2013 samtidigt som EU blir starkare på Balkan.
GUNNAR HÖKMARK (M)
vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen, samt ordförande för parlamentets Kroatiendelegation
Läs gärna även artikeln, med kommentarer, på SvD Brännpunkt.