För det första är det ett oavvisligt krav för att europeisk bas- och tillverkningsindustri ska kunna konkurrera globalt. Inte minst tillgången på el till låga priser är avgörande för Sveriges och den europeiska ekonomins tillväxtkraft.
För det andra ställer klimatpolitiken sina tydliga krav. Vi måste ha mer av icke-fossila bränslen och mindre av de fossila. Det kräver att vi utvecklar ny energiproduktion, oavsett hur framgångsrika vi är med energieffektivisering men visar också på behovet ave en energieffektivisering som gör det möjligt att till konkurrenskraftiga priser använda förnyelsebara energikällor och mindre av kol och olja.
För det tredje måste vi ha en effektivare energianvändning. När Europaparlamentet för snart två år sedan lagstiftade om el- och gasmarknader fick jag som företrädare för EPP-gruppen igenom kraven på en uppdelning av produktion och distribution i de fall konkurrensen inte fungerar. En europeisk elmarknad ger mer konkurrens och säkrar lönsamheten att bygga ny kärnkraft i Sverige och Finland, för att ta två för svensk industri viktiga exempel, samtidigt som vi säkrar att förnyelsebar elproduktion alltid kan få sin avsättning och därmed nå lönsamhet.
Energieffektivisering uppfyller ytterligare två andra viktiga mål. Dels minskar vi europeiskt beroende till Ryssland och landets minskande gasreserver. Dels minskar vi beroendet till världens oljediktaturer som i dag kan överleva tack vare höga oljepriser.
Inom industri och hushåll finns det i dag fortfarande mycket att göra. Mycket görs också som en naturlig del av företags och familjers ekonomiska drivkrafter och på grund av en fortgående modernisering av maskiner, apparater och uppvärmning.
Det är däremot svårare när själva infrastrukturen i energianvändningen motverkar en effektiv energianvändning.
Den fjärrvärme som är det vanliga i Sverige och Finland tillhör undantagen på kontinenten. Den är oändligt mycket effektivare som uppvärmning än små apparater i den enskilda lägenheten eller huset. Den är dessutom väl lämpad att använda sig av olika biobränslen som minskar den fossila energianvändningen.
I parlamentets rapport om den fortsatta energieffektiviseringspolitiken har jag fått igenom att fokus för energieffektiviseringspolitiken ska vara på den typen av infrastruktur, med bland annat krav på att konkurrensutsätta fjärrvärme. Det kan leda till en ytterligare utveckling av fjärrvärme även i Sverige med en än större potential av effektiv och konkurrenskraftig energianvändning.
Den fortsatta energieffektiviseringen måste syfta till att enskilda aktörer kan påverka sin energianvändning och sina kostnader. Koldioxidbaserade energiskatter är ett viktigt led för det. Ökad konkurrens både i Sverige och i övriga EU är ett annat. En ökad konkurrens som leder till ökad fjärrvärme leder både till effektivare energianvändning och till en större marknad för biobränslen. Samtidigt minskar vi beroendet till en omvärld som ofta använder sin energiproduktion i politiska syften. Sverige har redan i dag ett försprång som vi bör utveckla för att kunna påverka andra länder.
Gunnar Hökmark är vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp och har bland annat ansvarat för elmarknadslagstiftningen.