Om oppositionen anklagar oss för maktmissbruk har vi dokument som gör att vi kan åtala dem, sade hon och viftade med några papper. Hotet om åtal blir ett politiskt vapen i den nya regeringens händer, och man har redan låtit den nationella åklagaren kalla 6000 företrädare för oppositionen, eller släktingar till dem, till förhör.
Det var vid ett möte i Georgiens huvudstad Tbilisi med Euronests politiska kommitté, där jag är ordförande, som företrädaren för den nya majoriteten bekräftade den oro som finns för demokratins framtid i landet.
Budskapet är enkelt: Samarbetar man inte dras man in i ett rättsmaskineri som den nya regeringen ser som en del av sin egen maktapparat.
Georgien har några av världens äldsta kyrkor, här finns världens äldsta vinproduktion, härifrån kom Stalin och här föll en av de gamla Sovjetrepublikerna samman i oordning och djup kriminalitet efter Sovjetunionens fall. Och här har en reformpolitik, som väckt en hel världs uppmärksamhet, genomförts under de senaste tio åren. Georgien var 2010 världsledande i att bekämpa korruption, enligt Transparency International, och numera är man nummer 16 på Världsbankens rankning av de bästa länderna att göra affärer i. Den årliga tillväxten ligger på drygt fem procent.
Men viktigare är att man har lyckats skapa så starka demokratiska institutioner att oppositionen i oktober 2012 i fria val kunde vinna och överta makten på ett fredligt och organiserat sätt. Inriktningen mot Europa och EU, och de krav detta ställer på demokrati och rättsstat, har varit en brett förankrad politik.
Men den nya majoriteten anser att en valseger ger rätt till all makt: även över medierna och rättsväsendet. Den nye premiärministern Ivanishvili har sin miljardförmögenhet från oligarktiden i Putins Ryssland – och har föreslagit att public service-tv ska tas över av personal från hans hustrus tv-kanal.
När Francoregimen i Spanien föll, rapporterade Sveriges radio att Europas sista diktatur hade fallit. Det var långt före Berlinmurens och Sovjetunionens fall. Och fortfarande finns diktaturer som Vitryssland; regimer som i Ukraina där den förra premiärministern sitter inspärrad efter politiska rättegångar; schlagerfestivalens Azerbajdzjan där diktaturen kopplar ett fastare grepp; Armenien där presidentvalet på måndag inte innebär någon osäkerhet för makten, och Moldavien där en liberal regering kämpar för sin europeiska väg i strid med gammelsovjetiska krafter.
I denna demokratins utsatthet finns Ryssland som en aktör för instabilitet och helt andra värden. Det är ryska trupper som sedan kriget 2008 ockuperar två delar av Georgien. Det finns ryska trupper i Armenien liksom i Moldavien och Ukraina. Moskva vill utöva inflytande och ha kontroll över sitt europeiska grannskap.
Det finns många skäl för EU att med demokratin som krav och ekonomiskt samarbete som metod söka vinna dessa länder för något annat.
Ännu har demokratin inte segrat i Europa.
GUNNAR HÖKMARK
ledamot av Europaparlamentet (M) och EPP:s vice ordförande.