Det första är att diskutera konkurrensfrågor utifrån hela den inre marknaden. Det är ett steg som vi måste ta, för om vi ska få globala ”champions” så måste vi också se till att i Europa, över gränserna, kunna få livsstarka stora företag som också kan vara aktörer på den globala scenen. Det ställer krav på en konkurrenspolitik som flyttar fram positionerna från den gamla konkurrenspolitiken. Därmed menar jag att kommissionen måste agera med kraft och vara obrottsligt lojal när det gäller att driva det som är fördraget.
Med detta menar jag att agera med kraft mot de delar av den inre marknaden där medlemsländer inte lever upp till de krav som ställs. Det gäller telekomfrågor, där vi har sett att avregleringen av konkurrens har gett välfärd och där det är viktigt att detta kommer att gälla i alla delar av ekonomin. Det gäller energifrågorna, och jag välkomnar det faktum att kommissionen, enligt vad jag har förstått av media, kommer att agera för att genomdriva en inre marknad och slå mot den protektionismen som vi ser i dag när det gäller olika företagsfusioner.
Den sista saken handlar om det som också Jonathan Evans tog upp, nämligen att se till att vi får en transatlantisk konkurrenspolitik som är ömsesidig och som ger hela den transatlantiska ekonomin styrka och kraft. Med detta vill jag också understryka att det är konkurrenspolitiken och konkurrensen som är den starkaste kraften bakom den europeiska integrationen i dag. Det är den som väver ekonomierna samman och det är den som ger oss nya jobb.
(Applåder)