[BILD1]Kanske avgörs det amerikanska presidentvalet med dagens ”Super Tuesday”. Mest sannolikt framstår det som att, John McCain tar ledningen som republikansk kandidat. Han blir då den ende som förespråkar fri handel av de kandidater som återstår. Det är för den övriga världen en av de mest viktiga frågorna. Han kommer också vara den som slår vakt om att USA ska ha en stark militär förmåga och en vilja att upprätthålla den transatlantiska länken.
När det gäller den ekonomiska politiken står han för en mer restriktiv finanspolitik än Bush men understryker också vikten av skattesänkningar för att få ny fart på den amerikanska ekonomin. [BILD2]
Hillary Clinton har under kampanjen gradvis intagit en alltmer kritisk hållning till frihandel och i praktiken kommit att stöda de gruppper inom det demokratiska partiet som är protektionistiska. Det kan vara värt att påminna sig om att den mycket starka utveckling som världsekonomin har haft de senaste 15 åren bygger på att USA har gått i täten för frihandel, även under Bill Clinton. Den protektionistiska politik som Clinton har bundit sig för kommer i praktiken att innebära slutet för Doha-rundan och början på en lång rad olika bilaterala handelsavtal. Det kommer att påverka Europas och Sveriges förmåga att hävda stora övergripande handelsavtal och det kommer i praktiken drabba de fattigaste och mindre länderna.
Till skillnad från Hillary Clinton vill Barack Obama accelerera hemdragningen av trupper från Irak i princip oavsett läget i landet. Det kommer att öppna för ökad instabilitet i regionen, både vad gäller den norra Irak där vi i dag ser ett kurdiskt självstyre men också i hela landet som sådant. Han är dessutom väsentligt mer uppbunden av de protektionistika grupperna inom demokraterna med de konsekvenser det får för USA som aktör i frihandelsförhandlingarna.
USA:s förmåga att [BILD3]bidra till stabilitet och säkerhet är viktig för Europas del. Det gäller förmågan att uppnå stabilitet i Irak liksom i Afghanistan men också när det gäller att ge Nato en trovärdighet i den europeiska säkerhetsstrukturen. Viljan att driva frihandelsförhandlingarna framåt är avgörande för svensk ekonomi men också för den globala utvecklingen. Utvecklingen av nya jobb i den amerikanska ekonomin har varit ett resultat av en politik för avregleringar och nytt företagande som lades fast av Reagan. Att svenska media inte gillar republikaner är inget argument mot att de olika kandidaterna bör bedömas utifrån vad de innebär för europeisk ekonomi och säkerhet. Även i de frågorna kan man ha olika uppfattningar vem som är bäst, men det är svårt att förneka att det är i europeiskt intresse med en amerikansk president som försvarar frihandeln.
De som nu räknar ut republikanerna och John McCain gör det med samma säkerhet som de för någon månad sedan sa att Clinton skulle vinna presidentvalet utan några svårigheter. Så säkert var inte det och så säkert är inget nu. Men kandidaternas uppfatningar i frågor som har betydelse för Europa känner vi till och bör bedömma dem utifrån.